En viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet är att undersöka arbetsmiljön för att upptäcka och bedöma risker i arbetet och på arbetsplatsen. Riskbedömning är en del i det förebyggande arbetet för att skapa en trygg arbetsplats.
Riskbedömning behöver ske både vid akuta situationer, inför förändringar, men också med regelbundenhet i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Först när en risk har upptäckts, undersökts och bedömts kan den åtgärdas på bästa sätt.
I nästa del tittar vi närmare på olika typer av riskbedömning.
Riskbedömning löpande och vid förändring
Undersökningar och riskbedömningar ska göras löpande med regelbundenhet på alla arbetsplatser. Det är en viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet och centralt för att förebygga att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet.
Om det sker en olycka eller ett allvarligt tillbud, eller om en medarbetare drabbas av ohälsa i arbetet, är det arbetsgivarens ansvar att utreda orsaken. Arbetsgivaren ska även rapportera händelsen och förebygga så att det inte händer igen. Detta regleras i AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete.
- Riskbedömning är centralt i arbetet med att förebygga olycksfall och ohälsa.
- Riskbedömningar ökar medvetenheten hos personalen och minimerar säkerhetsrisker.
- Chefer och skyddsombud samverkar kring riskbedömningen. Involvera gärna medarbetarna.
- Fundera över om det är några särskilda grupper som löper större risk för att drabbas av ohälsa eller olycka, beroende på exempelvis könstillhörighet, ålder, funktionsnedsättning etc.
- Hitta den bästa metoden för att undersöka och riskbedöma er verksamhet.
- Undersök arbetsmiljön regelbundet för att upptäcka eventuella risker innan de ”byggts in” i verksamheten.
- Riskbedöm löpande, till exempel vid skyddsronder.
- Riskbedöm alltid förändringar i verksamheten som har betydelse för chefer och medarbetare.
- Alla riskbedömningar dokumenteras skriftligt för att underlätta en uppföljning. Även uppföljningar dokumenteras skriftligt.
- Ta för vana att stämma av risker mot Arbetsmiljöverkets olika föreskrifter, till exempel AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2020:1 Arbetsplatsens utformning eller andra föreskrifter inom det område som ska undersökas och riskbedömas.
Vid förändringar som ligger utanför det dagliga arbetet görs en riskbedömning redan i planeringsstadiet. Skyddsombud har rätt att medverka under hela processen, men det är arbetsgivaren som har ansvar för att bedöma om ändringen kommer att medföra risker som behöver åtgärdas.
Den stora skillnaden mellan riskbedömning i den dagliga verksamheten och riskbedömning vid förändring är att det vid förändring ibland inte finns en faktisk arbetsplats eller situation att bedöma.
- Stora och små omorganisationer
- Personalförändringar
- Nya arbetstider
- Nya arbetsmetoder
- Flytt
- Om- och tillbyggnad av lokaler
- Nya lagar och regler som styr verksamheten
- Förändrat tryck på verksamheten
- Nya maskiner
- Nya IT-system
Risker i arbetet
Vad som är en risk i arbetet varierar mellan olika yrken och olika arbetsplatser. Vissa risker går inte att ta bort helt och hållet, men med rätt åtgärder kan de minimeras.
- Hala golv kan leda till att någon halkar och skadar sig.
- Tunga lyft och påfrestande arbetsställningar kan leda till skador och sjukdomar i muskler och skelett.
- Många vakanser över lång tid kan leda till ohälsosam arbetsbelastning och stress.
- Kränkande särbehandling kan leda till stress och psykisk ohälsa.
- Tekniska och fysiska faktorer
- Sociala faktorer
- Organisatoriska faktorer
På de följande sidorna tittar vi närmare på de olika kategorierna.
- Dåligt fungerande IT-system
- Trasiga maskiner
- Brister i lyftanordningar
- Bristfällig skyddsutrustning
- Ventilation
- Fukt och mögel
- Dålig belysning
- Höga ljudnivåer
- Tunga lyft
- Arbete i obekväma ställningar
- Farliga kemikalier
- Smitta
- Arbete på extrema platser som höga höjder
- Halt eller hårt underlag
- Samarbetssvårigheter
- Konflikter
- Kränkande särbehandling
- Bristande kommunikation
- Kränkningar och hot på sociala medier
- Hotfulla situationer
- Långvarig och ohälsosam arbetsbelastning
- För lite tid för återhämtning
- Bristande kommunikation
- Bristande ledning och styrning
- Otydlighet i roller och ansvar
- Bristande kunskaper
Instruktion
- Flytta era stolar så att de bildar en ring i rummet utan bord framför.
- Utbildningsledaren läser upp ett påstående i taget. Den som instämmer reser sig upp, går över golvet och byter stol. Den som inte instämmer eller inte vill ta ställning sitter kvar.
- Avsluta med en gemensam reflektion.
Riskbedömningens olika steg
En riskbedömning består av flera nödvändiga och konkreta steg: förbereda, undersöka, identifiera, bedöma, prioritera och följa upp.
Steg 1. Förbered riskbedömningen
- Avgränsa området eller frågan som riskbedöms, till exempel den digitala arbetsmiljön, ett specifikt arbetsmoment eller en omorganisation.
- Bestäm vilka som är med i bedömningsarbetet. Det är bra om flera personer medverkar i riskbedömningen för att ge olika perspektiv.
- Diskutera tillvägagångssätt för riskbedömningen.
- Börja med att gå igenom befintlig information från till exempel tidigare undersökningar, arbetsplatsträffar, skyddsronder, olycksstatistik, tillbudsrapporter och medarbetarsamtal med mera.
- När ni beslutat om avgränsning, deltagare och tillvägagångssätt börjar själva riskbedömningen.
Steg 2. Undersök och identifiera risker
Undersök och identifiera vilka risker som finns för ohälsa eller olycksfall på er arbetsplats inom ett särskilt område eller under ett speciellt arbetsmoment och sammanställ dem.
Exempel:
Risker kan identifieras i samband med att arbetsmiljön undersöks eller när en förändring planeras.
Steg 3. Bedöm risker
Bedöm om riskerna är allvarliga eller inte utifrån hur sannolikt det är att risken inträffar och vilka konsekvenserna blir om risken inträffar.
Exempel:
Om konsekvenserna blir små och sannolikheten att risken ska inträffa är minimal, då behövs troligen ingen omedelbar åtgärd. Om konsekvenserna är stora och sannolikheten är hög för att risken ska inträffa så behövs omedelbara åtgärder.
En riskbedömningsmatris kan vara ett stöd i bedömningen. Den hjälper till att skapa struktur och överblick i riskbedömningen. I riskbedömningsmatrisen görs en sammanvägning av hur sannolikt det är att risken inträffar och vilka konsekvenserna blir. En riskbedömningsmatris presenteras i en övning längre fram.
Steg 4. Prioritera risker och åtgärda
Prioritera riskerna.
Bestäm åtgärder. Allvarliga och akuta risker har högst prioritet och åtgärdas direkt.
De åtgärder som inte genomförs omedelbart förs in i en tidsatt handlingsplan.
Steg 5. Gör en handlingsplan och följ upp åtgärder
Mindre akuta och allvarliga risker förs in i en handlingsplan.
I handlingsplanen ska det framgå typ av åtgärd, vem som är ansvarig för att risken åtgärdas, när det ska vara klart och när åtgärden ska följas upp.
Chefen och skyddsombudet följer upp åtgärderna. Har åtgärderna gett önskad effekt? Har åtgärderna skapat nya risker? Behövs ytterligare åtgärder?
- Hur arbetar vi med riskbedömning idag?
- Vilka bör vara med vid olika riskbedömningar?
Risker i kommun, region och kommunala företag
Forskaren Eva Vingård berättar om vanliga riskfaktorer inom kommun, region och kommunala företag.
- Smitta
- Olycksfall
- Ergonomi
- Tunga lyft
- Psykosociala faktorer
- Hot och våld
Genom att arbeta förebyggande med riskerna främjas den goda arbetsmiljön som bidrar till:
- God hälsa
- Bättre prestationer
- Färre konflikter
- Vilka risker finns på vår arbetsplats?
- Hur jobbar vi för att förebygga ohälsa och främja hälsa?
- Ta en kort paus.
- Lyssna på podden.
- Fastnar ni för något speciellt i exemplet från Karlskoga?
Ta del av podden i textformat
Stäng
Speaker:
Välkomna till Suntarbetslivs podd. På Karlskoga lasarett går patientsäkerhet och god arbetsmiljö hand i hand. I dag ska vi få höra mer om hur man har skapat ett framgångsrikt arbete inom riskbedömning vid förflyttningar av patienter. Välkomna hit! Ni kan väl börja med att presentera er.
Eva:
Jag heter Eva Stadig, är undersköterska och jobbar på en kirurgavdelning.
Solveig:
Och jag heter Solveig Torensjö och är utbildningsledare på Utvecklingsenheten.
Speaker:
Vad är riskbedömning för er?
Solveig:
Riskbedömning för mig handlar om en ständigt pågående process skulle man väl kunna säga – i alla situationer egentligen. Att kunna se risker i sin arbetsmiljö. Jag jobbar ju med det så till vida att jag utbildar inom det. Och samtidigt så är ju riskbedömningen som kommer in som ett moment egentligen i alla olika delar vad det gäller både patientsäkerheten och personalsäkerheten.
Eva:
Riskbedömning på mitt jobb börjar jag med så fort jag får rapport på en patient som ska komma. När patienten kommer så riskbedömer jag ju vad patienten ska ha för hjälpmedel i sängen och under hela vårdtiden. För patienten förändrar sig ju och kanske till det bättre eller att patienten blir sämre.
Speaker:
Har det varit svårt då att få personalen att bli riskmedveten? Hur såg det ut från början?
Solveig:
När vi började med det här arbetet så var nog ganska många skeptiska, liksom de chefer som blev inblandade var skeptiska till konceptet. Vi började med att få med cheferna på banan. Och sen har vi som sagt startat utbildning i liten skala med att utbilda egna instruktörer som ska finnas ute i verksamheten. För det var ett koncept vi trodde på – att vi måste ha närhet till lite specialkunskap, kan man väl säga. Och det är väl det som senare byggts på, att vi blivit mer och mer systematiska i helhetskonceptet.
Speaker:
Fanns det några fler utmaningar förutom att vissa var lite skeptiska i början?
Solveig:
Utmaningarna har också varit personalens egen inställning. Dels till utbildningen i sig men också inställningen till sin arbetsmiljö, kan man säga. Generellt genom åren så har man ju sett att man säger att ”Vi hinner inte göra på det sättet och vi hinner inte göra så här!” Så just det här att jobba med attityden till stress har varit viktiga delar. Och då har vi gått konkret in helt enkelt och klockat till exempel hur lång tid en förflyttning tar genom att riskbedöma och göra den rätt, kontra att köra på som vanligt och riskera att skada sig eller patienten.
Eva: I och med att vi jobbar på det sättet som vi jobbar med förflyttningar och alla gör lika, så lär sig patienterna väldigt fort hur de ska göra. Och de blir liksom med på tåget på banan. Många av de här patienterna kommer ju tillbaka till oss och de frågar ju även efter vissa hjälpmedel. De vill ha vissa grejer för att det fungerar så bra. Sen ser ju vi också, med det sättet som vi jobbar och våra riskbedömningar och allt som vi gör, så ser vi ju att när patienterna lämnar oss – de som har legat väldigt länge och som kom in med trycksår – då har vi läkt trycksåret ihop med patienten.
Speaker:
Kan ni nämna några fler positiva effekter då som ni har märkt av sen ni införde det här arbetssättet?
Solveig:
Ska man gå konkret på positiva effekter så har vi ju sett effekter på ekonomin, som ju ofta är en viktig fråga. Och det handlar ju om att vi spar pengar genom att personalen inte blir sjukskriven på grund av arbetssjukdom eller arbetsolycka på grund av patientförflyttning. Från början hade vi ungefär över 400 sjukskrivningsdagar per år och vi är nere på, senaste fem åren har vi haft totalt 31 dagars sjukskrivning. Och det här gör ju konkret rena pengar.
Speaker:
Vad gör ni då för att upprätthålla den här systematiken?
Eva:
Just med de här hjälpmedlen som vi har på avdelningen, de går vi ju igenom varje gång vi använder dem så att man ser att de fungerar och gör sin funktion. Och sen så gör vi ju uppköp, där vi har ledningen med oss, så vi köper ju in hjälpmedel kontinuerligt så att vi alltid har fungerande hjälpmedel.
Solveig:
Och påverkar hjälpmedlen. Vi har väldigt stor kontakt med producenter av hjälpmedel av olika slag och diskuterar lösningar. För det konceptet gör att all personal egentligen reflekterar och tänker väldigt mycket. Det är ju också utifrån de riskbedömningar man gör och då märker man ”Vad funkar och vad funkar inte? Vi skulle haft det här i stället”. Så vi har faktiskt varit med och tagit fram helt nya produkter som vi har kunnat se saknas i sjukvården på något sätt. Så det är ju…
Eva:
Och tillägg på produkterna, att vi vill ha dem lite andra utformade och så, och då har de ju ordnat det.
Speaker:
Ja, det är fantastiskt att höra! Slutligen då, har ni några bra tips till andra då som har blivit inspirerade av att lyssna på er i dag och vill förbättra sitt arbete inom riskbedömning?
Solveig:
Att våga satsa på ett helhetskoncept och fullfölja det – fastän det tar lång tid. Det här är ju ingenting som är gjort… ”Det finns ingen quick fix”, brukar vi säga. Folk har ju hört av sig ”Hur gör ni och hur lyckas ni?”, och så vill man gärna modellera lite och framför allt dra ner tiden för det. Man ger inte möjlighet kanske till de här repetitionerna och man bygger inte upp strukturen med instruktörer. Jag tror att det är där man måste våga satsa och framför allt att få ledningen med sig är ju jätteviktigt.
Eva:
Och att instruktörerna finns på varje arbetsplats så att diskussionen och tänket finns med hela tiden – inte bara då man går sin utbildning. Det är ju viktigt.
Solveig:
Och man måste väva ihop allting och förstå att det är en helhet och inte delar. Arbetsmiljö hör ihop med patientsäkerhet hör ihop med personalsäkerhet. Det tror jag är jätteviktigt.
Speaker:
Det var jättetrevligt att ha er här i dag. Jag får tacka så mycket för att ni kom hit och ville dela med er av era erfarenheter.
Solveig:
Tack.
Eva:
Tack.
Syftet med övningen är att träna på att göra en riskbedömning.
Instruktion
- Dela in er i mindre grupper.
- Identifiera tre risker som är relevanta för er arbetsplats. Använd verksamhetens egna rutiner och dokument eller ta hjälp av stöddokumenten till höger.
3. Skriv ut förslag på checklistor och stöddokument här:
Riskbedömningsmatris
Riskbedömning och handlingsplan
Riskbedömning vid förändring
Ett gott säkerhetsklimat
Säkerhetsklimatet kan beskrivas som det risk- och säkerhetsmedvetande som finns på arbetsplatsen. Det skapas av de attityder och beteenden som präglar det dagliga arbetet. Ofta kan man själv bidra till att skapa ett bättre säkerhetsklimat genom att diskutera säkerhetstänket på sin arbetsplats.
- Chefer eftersträvar att alla på arbetsplatsen ska ha god kunskap om säkerhet och risker.
- Chefer och medarbetare pratar ofta om säkerhet och risker.
- Chefer lyssnar noga på alla som varit inblandade i ett tillbud eller en olycka.
- Chefer söker bakomliggande orsaker, inte skyldiga personer, när ett tillbud eller en olycka inträffar.
- Chefer och medarbetare anser att ett bra skyddsombud spelar en viktig roll för att förebygga olyckor.
- Alla tar ansvar för att det är ordning och reda på arbetsplatsen.
- Alla hjälper varandra att arbeta säkert.
- Säkerhet prioriteras trots att tidsschemat är pressat.
- Riskbedömningar görs regelbundet.
- Det finns fungerande rutiner för introduktion i arbetet.
- Det finns fungerande rutiner för att fånga upp tidigas signaler på ohälsa.
- Det finns fungerande forum för att lyfta frågor om oro och stress.
- Det finns ett ömsesidigt stödjande förhållningssätt på arbetsplatsen.
- Såväl den fysiska som den digitala, organisatoriska och sociala arbetsmiljön bedöms.
- Det finns fungerande och kända rutiner för rapportering av risker, olyckor och tillbud.
- Hur är säkerhetsklimatet på vår arbetsplats?
- Vad fungerar bra? Vad kan utvecklas?
Vi har gått igenom
- Varför riskbedömning är viktigt för det systematiska arbetsmiljöarbetet
- När en riskbedömning ska göras
- Hur en risk kan formuleras
- Riskbedömningens olika steg
- De vanligaste riskerna i kommuner, regioner och kommunala företag
- Hur andra gör och hur vårt eget arbete med riskbedömning ser ut idag
- Vad som kännetecknar ett gott säkerhetsklimat
Checklistor och stöddokument
Riskbedömningsmatris
Suntarbetsliv, modell för att systematiskt analysera arbetsmiljörisker.
Suntarbetsliv, modell för att systematiskt analysera arbetsmiljörisker.
Riskbedömning vid förändring
Suntarbetsliv, tips om vad som är bra att tänka på.
Riskbedömning och handlingsplan
Suntarbetsliv, checklista stöd för undersökning av arbetsmiljön, utan färdigformulerade frågor.
Checklistor från Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverkets alla checklistor samlade på ett ställe.
Lagar och föreskrifter
Stäng
Arbetsmiljölagen (AML)
Regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.
Regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS)
Alla föreskrifter samlade för nedladdning.
AFS 2001:1
Arbetsmiljöverket, föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2015:4
Arbetsmiljöverket, föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – viktiga pusselbitar i en god arbetsmiljö
Arbetsmiljöverkets vägledning till AFS 2015:4
AFS 2018:4
Arbetsmiljöverkets, föreskrifter om att förebygga smitta hos arbetstagare och undvika att sprida smitta vidare.
Hälsa och säkerhet
Forskning på 5 – säkerhetsklimat
Suntarbetsliv, dialogstartare om säkerhetsklimat på arbetsplatsen.
Suntarbetsliv, dialogstartare om säkerhetsklimat på arbetsplatsen.
Hälsa och säkerhet
Arbetsmiljöverket, information om vilka risker som finns inom hälsa och säkerhet och vilka regler du som arbetsgivare ska följa för att förebygga dessa.
Forskning om säkerhetskultur
”Säkerhetskultur i vård och omsorg – stöd och hinder” av Marianne Törner, Mats Eklöf, Pernilla Larsman, Anders Pousette. Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin.
Bra säkerhet börjar med cheferna
Arbetsmiljöverket, film med Marianne Törner (3 min)
Arbetsskada
Anmäl din arbetsskada
Arbetsmiljöverket, broschyr
Arbetsmiljöverket, broschyr
Stress och psykisk ohälsa
Forskning på 5 – samvetsstress
Suntarbetsliv, Stöd för att prata om samvetsstress på arbetsplatsen.
Suntarbetsliv, Stöd för att prata om samvetsstress på arbetsplatsen.
Stressdialogen
Suntarbetsliv, stöd för att förebygga osund stress på arbetsplatsen.
Utmaningen – en film om den sjuka jobbstressen
Arbetsmiljöverket, film (8 min)
Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress
Arbetsmiljöverket, broschyr med syfte att hjälpa och vägleda i arbetsmiljöarbetet för att motverka stress.
Diskriminering
Jämställdhet i arbetsmiljön
Arbetsmiljöverket, information och tips på hur man kan inkludera genusperspektivet i arbetsmiljöarbetet.
Arbetsmiljöverket, information och tips på hur man kan inkludera genusperspektivet i arbetsmiljöarbetet.
Tester och verktyg
Säkerhetskultur – Enkätverktyg
Arbetsmiljöverket, verktyg som stöd för att ta reda på hur det står till med säkerhetskulturen.
Arbetsmiljöverket, verktyg som stöd för att ta reda på hur det står till med säkerhetskulturen.
SAM – Självskattning
Arbetsmiljöverket, verktyg för att undersöka hur din verksamhet ligger till i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Övrigt
Arbetsmiljöverkets hemsida
Broschyrer om arbetsmiljöfrågor
Arbetsmiljöverket, lättlästa broschyrer inom en rad arbetsmiljöområden. Ladda ner kostnadsfritt.