Tillsammans gör vi jobbet bättre

Roller och ansvar

Målet är att kunna uppfylla sitt ansvar som chef eller skyddsombud i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi går igenom följande:


Nu börjar vi!

Del 1

Tydliggör roller och ansvar

Tillsammans i arbetsmiljöarbetet

En förutsättning för ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete är att alla inblandade förstår sin roll och vad som förväntas av dem, liksom att alla tar sitt ansvar och deltar i arbetet.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet drivs av arbetsgivaren i aktiv samverkan med arbetstagare och skyddsombud. Men vem är det egentligen som är arbetsgivare inom kommun- och landstingssektorn?

Tillsammans_bla

Del 2

Arbetsgivare i kommun, landsting, region och Pactabolag

I den här delen börjar vi med att reda ut vem som är arbetsgivare i kommun, landsting, region och Pactabolag. Därefter tittar vi på hur arbetsmiljöuppgifter kan fördelas ut i organisationen. Avslutningsvis beskrivs skillnaden mellan arbetsmiljöansvar och straffansvar.

Fordelning_A_vit

Arbetsgivare

Kommun, landsting och region

Arbetsgivaren är kommunen, landstinget eller regionen som juridisk person. Ytterst är det en styrelse/nämnd med valda politiker som är verksamhetsansvariga och har arbetsgivarrollen.

Pactabolag

Inom Pacta finns flera olika organisationsformer, bland annat aktiebolag, handelsbolag och enskild firma. Det är styrelsen i organisationen som har det yttersta arbetsmiljöansvaret.

Saknas styrelse är det ägaren av organisationen som har ansvaret. Det måste finnas minst en person anställd för att frågan om arbetsmiljöansvar ska vara aktuell.

Nu ska vi titta på hur arbetsmiljöuppgifterna kan fördelas ut i organisationen.

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

För att praktiskt hantera verksamheten fördelar vanligtvis styrelse/nämnd/VD arbetsmiljöuppgifter på de närmaste cheferna i organisationen. Exempelvis förvaltningschefer (eller motsvarande). Dessa kan i sin tur fördela uppgifterna vidare om de fått sådana rättigheter av sina respektive chefer, exempelvis till avdelningschefer (eller motsvarande) och arbetsledare.

Anställda utan personalansvar, som till exempel yrkeslärare, kan också ha ansvar för vissa arbetsmiljöuppgifter.

Fordelning_B_bla

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter (fortsättning)

Med arbetsmiljöuppgifter kommer, precis som med alla arbetsuppgifter, ett ansvar att se till att uppgifterna blir utförda. Den som delar ut uppgiften ska se till att mottagaren också har befogenheter, kompetens och resurser.

Arbetsgivarens högsta ledning har alltid kvar en skyldighet att fortlöpande se till att uppgiftsfördelningen fungerar i praktiken och vid behov göra ändringar i fördelningen. Om det uppkommer nya risker i arbetsmiljön eller om verksamheten omorganiseras eller får ett annat innehåll kan uppgiftsfördelningen behöva ses över.

I verksamheter med tio arbetstagare eller fler ska uppgiftsfördelningen vara skriftlig.

Kompetens_Resurser_bla

Diskussion

  • Hur ser det ut hos oss?
  • Finns det en tydlig skriftlig uppgiftsfördelning?
  • Har de som fått uppgifter befogenheter, kompetens och resurser?

 

I nästa avsnitt tittar vi på skillnaden mellan arbetsmiljöansvar och straffansvar.

SA_PAMU_Illustration_Diskussion_orange

Arbetsmiljöansvar och straffansvar

Det är inte automatiskt så att den som har fått en arbetsmiljöuppgift blir den som straffas vid en olycka eftersom straffansvaret skiljer sig från arbetsmiljöansvaret.

Arbetsmiljöansvar gäller det förebyggande arbetsmiljöarbetet, medan straffansvar bara är aktuellt efter det att en olycka inträffat. Vem som är straffansvarig kan aldrig bestämmas på förhand – det kan bara domstolen avgöra.

I nästa avsnitt tittar vi på konsekvenserna när ansvaret brister.

Om någon skadas

En olycka kan anmälas som arbetsmiljöbrott om arbetsgivaren slarvar med flit eller av oaktsamhet, och det får till följd att någon skadas eller dör. Vad som räknas som arbetsmiljöbrott står i Brottsbalken (BrB) och i Arbetsmiljölagen (AML).

Om ett olycksfall inträffar, och det leder till åtal och behandlas av domstol, kan det ha stor betydelse om den åtalade haft tillräckliga resurser och kunskaper för sina uppgifter.

En chef som har fått arbetsmiljöuppgifter har ett internt ansvar att sköta dem. För att en chef ska fällas för arbetsmiljöbrott krävs att det ska bevisas att ansvarig chef brustit i sitt arbetsmiljöansvar. Ingen fälls per automatik efter ett åtal.

När det gäller arbetsmiljöbrott så är det oftast Arbetsmiljöverket som utreder dessa. Därefter gör de en anmälan till Riksenheten för miljö- och arbetsmiljöbrott där det finns speciella åklagare som tar hand som sådana fall. Poliser med särskild utbildning håller i förundersökningen.

Förebyggande inspektioner

Inom Arbetsmiljöverket finns en inspektionsavdelning som bland annat kontrollerar att arbetsgivare lever upp till de krav som ställs i arbetsmiljölagen och de föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfärdar.

Arbetsmiljöverkets inspektioner går bland annat ut på att stärka arbetsplatsens egen förmåga att förebygga risker.

Arbetsmiljöverket kan utfärda en sanktionsavgift för arbetsgivare – en kommun, ett landsting, ett bolag – som bryter mot vissa föreskrifter och paragrafer. Denna avgift ersätter de böter som tidigare utfärdades efter att en arbetsgivare blivit dömd i domstol. En sanktionsavgift är just en avgift och kräver inget uppsåt eller oaktsamhet från arbetsgivaren för att denne ska bli ålagd en sanktionsavgift.

Förebyggande inspektioner (fortsättning)

Om Arbetsmiljöverket upptäcker att en arbetsgivare bryter mot de krav som finns i lagar eller föreskrifter, är den första åtgärden oftast att utfärda ett inspektionsmeddelande. Detta meddelande uppmanar den som är ansvarig att vidta vissa åtgärder inom en bestämd tid.

Om ett inspektionsmeddelande inte följs kan Arbetsmiljöverket utfärda ett föreläggande eller ett förbud. Föreläggandet eller förbudet kan förenas med ett vite, ett belopp som arbetsgivaren får betala om Arbetsmiljöverkets beslut inte följs.

Nu ska vi gå vidare och titta på roller och ansvar i arbetsmiljöarbetet. Vi börjar med att lyssnar vi på ett poddinslag om skyddsombudets roll i organisationen

Del 3

Så gör andra

Företrädare för arbetsgivare respektive fack samtalar om skyddsombudets roll i organisationen och vikten av gott samarbete mellan chef och skyddsombud.

  1. Ta en kort paus.
  2. Lyssna på podden.
  3. Fastnar ni för något speciellt i samtalet om skyddsombudets roll och betydelse?

Speaker:
Välkomna till Suntarbetslivs podcast. Systematiskt arbetsmiljöarbete bygger på att arbetsgivarna och arbetstagarna samverkar. Som representant för arbetstagarna finns skyddsombudet, vars uppgift är att se till att åtgärder mot ohälsa och olycksfall vidtas, liksom att kraven i arbetsmiljölagen uppfylls. I studion idag har vi Per Djurberg som arbetar som HR-strateg på central nivå i Västra Götalandsregionen och representerar arbetsgivarperspektivet.

Arbetstagarperspektivet har vi med oss i Stina Wernstedt, huvudskyddsombud i Södra Älvsborg och styrelseledamot i Vårdförbundet. Välkomna hit!

Per:
Tack!

Stina:          
Tack!

Speaker:
Varför är det viktigt att det finns skyddsombud?

Per:
Ja, för arbetsgivarens del så handlar det om att ha en samtalspartner och ett bollplank kring arbetsmiljöfrågor. Skyddsombudet är ofta välutbildat och har man ett gott samarbete kan man föra diskussioner som leder till ett bättre resultat. En bra arbetsgivare som delar med sig av informationen får ofta ett bra skyddsombud.

Stina:
Ett skyddsombud har ju en unik möjlighet att påverka och föra utvecklingen framåt. Som skyddsombud så fungerar man som arbetstagarnas representant i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Med den utbildning som man som skyddsombud får, så kan man vara med och bidra till att förmedla den kunskapen för att tillsammans med arbetsgivaren få bra resultat. Arbetet som skyddsombud är beroende av en engagerad och insatt chef som vet vad systematiskt arbetsmiljöarbete innebär. Man ska inte utgå ifrån att man är motparter utan snarare medarbetande.

Per:
Precis. Man arbetar tillsammans för ett högre syfte, att minska risken för höga sjukskrivningstal och att inte tappa personal.

Speaker:
Arbetslivet har ju förändrats en del under de senaste decennierna, hur har det påverkat skyddsombudets roll?

Per:
Ja, det har ju förändrats från att gå från ett risktänk till ett förebyggande och hälsofrämjande perspektiv. Det är helt annorlunda och gör det svårt både för skyddsombud och för chefer eftersom lagstiftningen är utformad utifrån risktänket. Förr skadade sig och omkom medarbetare i en mycket större utsträckning än vad man gör idag. Idag är de största riskerna de organisatoriska och sociala arbetsmiljöproblemen.

Stina:
Ja, för i den fysiska arbetsmiljön är riskerna lätta att identifiera. Det är mycket svårare när man pratar om sociala och organisatoriska risker. Och det är också det som cheferna tycker är svårast att hantera. Synen på skyddsombudet har nog tyvärr inte förändrats så mycket. Om man företräder ett fackförbund så tror många att man är bråkstake och står på barrikaderna, vilket ju inte är fallet. Visst kan man vara oense med arbetsgivaren, men det hanterar man inom ramen för samarbetet.

Speaker:
Hur tror ni att framtiden ser ut för skyddsombudet?

Per:
Jag tror att framtiden för skyddsombuden kommer att bli mera komplex. Men därigenom också mera intressant. Vi kommer att gå ifrån att ha jobbat mycket med den fysiska arbetsmiljön till att jobba mer med den organisatoriska arbetsmiljön – och att jobba mer med kompetensförsörjning och därigenom bli en attraktiv arbetsgivare.

Stina:
Den ekonomiska verkligheten påverkar mer och mer. Samtidigt blir det också ökat fokus på de mjuka värdena och att vi faktiskt hanterar människor. Det kommer att bli viktigare och viktigare med tydliga roller och ett gott samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Speaker:
Det har ju blivit svårare att hitta arbetstagare som vill engagera sig som skyddsombud på arbetsplatserna. Vad tror ni att arbetsgivaren kan göra för att stimulera tillgången?

Stina:
Det är på de arbetsplatser där det saknas kunskap som vi har svårast att få medarbetare att engagera sig. Om ombuden blir ifrågasatta av sin chef så är det också lätt att de blir ifrågasatta av sina kollegor. På de arbetsplatser där rollerna är väldefinierade brukar det fungera bättre.

Per:
Ja, arbetsgivare måste ju ge förutsättningarna. Exempelvis genom att erbjuda utbildning och att tid avsätts för detta. En bra början på samarbetet är att chef och skyddsombud genomför utbildning gemensamt.

Speaker:
Om ni skulle ge varsitt tips till nya chefer och skyddsombud kring hur de ska skapa förutsättningar för ett bra samarbete, vad skulle det vara?

Stina:
Som nytt skyddsombud så tycker jag att man ska ta tillvara på de erbjudanden om utbildning som man får, och att se till att skapa sig den tiden att gå utbildningarna. För om man är påläst och väl förberedd så blir samarbetet mycket enklare.

Per:
Mitt tips det är att bjuda upp till dans och att acceptera de spelreglerna vi har på den svenska arbetsmarknaden, för att bygga upp trygghet och kunna lita på varandra.

Speaker:
Stort tack för tipsen och tack för att ni kom hit idag!

Per:
Tack!

Stina:
Tack!

Diskussion

  • Vad kan vi göra på vår arbetsplats för att stimulera tillgången på skyddsombud?

SA_PAMU_Illustration_Diskussion_orange

Del 4

Roller och ansvar i arbetsmiljöarbetet

Nu ska vi titta närmare på vem som ansvarar för vad och vilka stödresurser som finns. Därefter följer en övning om roller och ansvar i olika arbetsmiljöutmaningar. Vi går igenom följande:

  • Chefens arbetsmiljöansvar
  • Arbetstagares skyldigheter
  • Skyddsombudets uppdrag
  • Elevskyddsombudets uppdrag
  • Stödresurser

Mangd_vit

Chefens arbetsmiljöansvar

Arbetsmiljöansvar är en naturlig del i att vara chef. Chefer ska ha kunskap om arbetsmiljölagen och de arbetsmiljöregler som gäller för den egna arbetsplatsen. Chefer får ofta särskilda uppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet, till exempel:

  • Ta fram mål för det systematiska arbetsmiljöarbetet
  • Ta fram rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet och se till att rutinerna följs
  • Ha enskilda samtal med medarbetarna
  • Genomföra personalmöten/APT
  • Genomföra skyddsronder/arbetsmiljöronder
  • Utreda arbetsskador och tillbud

Chefens arbetsmiljöansvar (fortsättning)

Om en chef inte tycker sig kunna utföra sina uppgifter på ett bra sätt, på grund av till exempel bristande befogenheter, kunskaper eller resurser, så kan chefen återkoppla det till närmast överordnade chef.

Den överordnade chefen är i sin tur skyldig att se till att förutsättningar finns för att uppgifterna ska kunna genomföras. Om möjligheten inte finns att skapa rätt förutsättningar så kan den chef som ska utföra uppgiften returnera den till sin överordnade chef.

Det kan vara bra att anlita företagshälsovård eller annan extern kompetens som kan bidra till att lösa problemet.

Även arbetstagare har skyldigheter, mer om det i nästa avsnitt.

Arbetstagares skyldigheter och uppgifter

Alla anställda i en verksamhet räknas som arbetstagare. Det gäller även chefer och arbetsledande personal i kommuner, landsting, regioner och Pactabolag. Vissa får specifika arbetsmiljöuppgifter, men alla ska:

  • Medverka i arbetsmiljöarbetet
  • Följa de rutiner och instruktioner som finns
  • Använda anvisade skyddsanordningar och personlig skyddsutrustning
  • Iaktta den försiktighet som behövs för att förebygga och undvika ohälsa och olycksfall
  • Påtala risker som observeras
  • Underrätta chef eller skyddsombud om arbetet innebär omedelbar fara för liv eller hälsa

Information och kunskap

För att kunna ta sitt ansvar har alla på en arbetsplats rätt till information och kunskap om sin arbetsmiljö. Att alla får den kunskapen är arbetsgivarens ansvar. Alla har också skyldighet att hålla sig själva uppdaterade genom att söka information.

I nästa avsnitt tittar vi på skyddsombudets uppdrag.

SA_Illustration_09

Skyddsombudets uppdrag

Skyddsombudens uppdrag är att företräda medarbetarna i arbetsmiljöarbetet. De ska bevaka arbetsmiljön inom sitt skyddsområde och se till att åtgärder vidtas mot ohälsa och olycksfall, liksom att arbetsgivaren uppfyller kraven i arbetsmiljölagen. Inom sitt uppdrag ska skyddsombud:

  • Ta del av sådant som rör arbetsmiljön inom sitt skyddsområde
  • Bli underrättad om förändringar av betydelse för arbetsmiljöförhållandena
  • Delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisationen
  • Få relevant utbildning för sitt uppdrag
  • Delta vid planering av användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall
  • Delta vid upprättande av handlingsplaner
  • Ingå i skyddskommitté

Elevskyddsombudets uppdrag

Arbetsmiljölagen gäller även för barn, ungdomar och vuxna som genomgår utbildning från förskoleklass och uppåt. Från årskurs sju i grundskolan utses elevskyddsombud som representerar eleverna i arbetsmiljöarbetet.

Ett elevskyddsombud behöver känna till reglerna som ställer krav på arbetsmiljön. Det är också bra att känna till skollagen och läroplanen eftersom de styr skolans undervisning. Elevskyddsombudet ska:

  • Bevaka att skolan följer arbetsmiljöreglerna
  • Delta i skyddsronder
  • Delta i planering av till exempel ombyggnader av skolan
  • Föra fram elevernas åsikter och krav på arbetsmiljön till skolledningen
  • Medverka i skyddskommitté

Stödresurser

Personalavdelningen
Intern resurs som fungerar som stöd till chefen i arbetsmiljöfrågor.

Företagshälsovården
Oberoende expertresurs inom det systematiska arbetsmiljöarbetet och för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering. Om kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker ska arbetsgivaren anlita företagshälsovården eller motsvarande hjälp utifrån.

Arbetsmiljöverket
Tillsynsmyndighet som utövar tillsyn över arbetsmiljölagen och tillhörande föreskrifter. De kan ge stöd till verksamheter genom att peka på eventuella risker och brister som behöver åtgärdas.

Nu ska vi fördjupa oss i företagshälsovården och Arbetsmiljöverkets roll och uppddrag.

Hjalp_stod_bla

Stödresurs: Företagshälsovården

  • Ska vara partsneutral
  • Arbetar för att förebygga arbetsmiljörisker
  • Hjälper till att undersöka och bedöma exempelvis den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön
  • Föreslår åtgärder och medverkar vid genomförandet av dem
  • Frågor om företagshälsovård behandlas i skyddskommittén
  • Kan vara upphandlad eller i egen regi, det ser olika ut på olika arbetsplatser
  • Har inget juridiskt ansvar för arbetsmiljön

Stödresurs: Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket har regeringens uppdrag att i detalj reglera vad som ska gälla på arbetsmiljöområdet. Om arbetsgivaren inte uppfyller sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen kan Arbetsmiljöverket rikta krav mot arbetsgivaren.

På så sätt hjälper Arbetsmiljöverket till att förbättra arbetsmiljöarbetet genom att peka på eventuella risker och brister som behöver åtgärdas.

Arbetsmiljöverkets mål är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv. Det vill säga både när det gäller fysisk, psykisk som social och arbetsorganisatorisk synpunkt.

Stödresurs: Arbetsmiljöverket (fortsättning)

Arbetsmiljöverket utövar sin tillsyn bland annat genom att:

  • Kontrollera arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet på enskilda arbetsställen
  • Prioritera kontrollerna utifrån de branscher och verksamhetsområden som är mest skadedrabbade
  • Utfärda juridiskt bindande föreskrifter
  • Inspektera arbetsställen
  • Sprida information
  • Svara på frågor
  • Sammanställa kunskap

Hjalp_stod_bla

Övning

Roller och ansvar

Syftet med övningen är att dikutera vem som ansvarar för vad. Med utgångspunkt från olika arbetsmiljöutmaningar får ni titta närmare på vilket ansvar rollen som chef och skyddsombud omfattar. Observera att det viktigaste i övningen är att fokusera på roller och ansvar, inte att lösa problemet.

Instruktion

  1. Dela in er i mindre grupper.
  2. Utbildningsledaren delar ut arbetsmiljöutmaningar.
  3. Jobba med en utmaning i taget och diskutera:
    • Vad kan skyddsombudet göra?
    • Vad kan chefen göra?
    • Vilka fler roller kan behövas för att lösa utmaningen?
  4. Redovisa i storgrupp.

Bra att ha till övningen
   icon_papperpenna icon_bladderblock

Bra jobbat!

Nu har vi kommit halvvägs

Vi fortsätter med arbetsgivarens ansvar inom följande områden:

  • Introduktion på arbetsplatsen
  • Rapportera och utreda
  • Organisatorisk och social arbetsmiljö
  • Arbetslivsinriktad rehabilitering
SA_Illustration_15_ 02A8E1

Del 5

Arbetsgivarens ansvar för introduktion på arbetsplatsen

Det är arbetsgivaren/ansvarig chef som ser till att den som ska utföra ett jobb får tillräckliga instruktioner för att klara arbetet, liksom information om eventuella risker.

Arbetsmiljöansvarig chef har ansvar för att medarbetare följer instruktioner och använder hjälpmedel.

Instruktionerna ska vara tillgängliga på arbetsplatsen och lätta att förstå. Det ska finnas skriftliga instruktioner för:

  • Genomgång av rutiner
  • Driftstörning
  • Tillbud och olycksfall
  • Svårhanterade situationer, till exempel med klienter och patienter

I nästa avsnitt tittar vi på vad arbetstagaren ska känna till.

Uppfoljning_vit

Arbetsplatsintroduktion

Arbetsgivaren ansvarar för att arbetstagare (även chefer) känner till:

  • Sina arbetsuppgifter och vilket resultat de ska uppnå
  • Om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på och i så fall hur
  • Vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till
  • Vem de kan vända sig till för stöd och hjälp i arbetet

En arbetsplatsintroduktion ska anpassas efter arbetstagarens ålder, erfarenhet, vana vid arbetsuppgiften och arbetslivet, språkkunskaper, kulturella bakgrund och eventuell funktionsnedsättning. Om det inte görs så ska arbetsgivaren förvissa sig om att arbetstagaren har den kunskap som behövs.

En arbetsplatsintroduktion bör också beskriva det systematiska arbetsmiljöarbetet, till exempel vem arbetstagaren ska vända sig till med arbetsmiljöfrågor.

Diskussion

  • Vilka rutiner har vi för introduktion på arbetsplatsen?
  • Inkluderar introduktionen även frågor som rör arbetsmiljön?

SA_PAMU_Illustration_Diskussion_orange

Del 6

Arbetsgivarens ansvar att rapportera och utreda

Arbetsgivaren är skyldig att rapportera arbetsskador som olyckor, tillbud, sjukdom och dödsfall. Att inte rapportera kan leda till åtal och fällande dom.

Anmälan görs i samverkan med skyddsombudet till Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket på anmalarbetsskada.se.

I nästa avsnitt tittar vi på skillnader mellan arbetsskador och tillbud.

Checklista_B_vit

Skillnader på arbetsskador och tillbud

Arbetsskador kan vara både kroppsliga skador och psykiska problem till följd av, till exempel:

  • Halk- och fallolyckor
  • Trafikolyckor till och från arbetet
  • Farliga ämnen
  • Smittor
  • Stress
  • Hot och våld

Tillbud kan beskrivas som händelser som hade kunnat leda till skada, till exempel:

  • Fall eller fall av föremål som skulle kunna ha riskerat personskada
  • Brister i teknisk utrustning som skulle kunna ha orsakat personskada
  • Vassa föremål som skulle kunna ha orsakat en stick- eller skärskada
  • Hot om våld som skulle ha kunnat orsaka personskada

Tillbud är ofta en följd av brister i arbetsmiljön, eller att arbetstagare inte följt instruktioner och rutiner.

Utred arbetsskador och tillbud

En arbetsgivare är skyldig att utreda orsaker till arbetsskador och tillbud (både vanliga och allvarliga) i arbetet. Liksom att genomföra åtgärder för att det inte ska hända igen.

Åtgärder som inte genomförs omedelbart förs in i en skriftlig handlingsplan där det framgår när de ska vara klara och vem som ansvarar för dem.

Efter en skada eller ett tillbud ser arbetsgivare/arbetsmiljöansvarig chef och skyddsombud tillsammans över de arbetsrutiner och föreskrifter som finns och kontrollerar att de följts.

I övningen som följer tittar vi närmare på arbetsskador och tillbud.

SA_Illustration_10

Övning

Arbetsskada eller tillbud?

Syftet med övningen är att få en bättre förståelse för skillnaden mellan arbetsskada och tillbud.

Instruktion

  1. Dela in er i mindre grupper.
  2. Läs underlaget till övningen från egen telefon, dator eller papper. Där beskrivs två olika situationer från vardagen på arbetsplatsen.
  3. Diskutera:
    • Handlar det om en arbetsskada eller ett tillbud?
    • Hur ska det hanteras? Vem ska göra vad?
  4. Redovisa i storgrupp.
  5. Skriv ut underlag till övningen här.

Bra att ha till övningen

   icon_papperpenna icon_bladderblock

Del 7

Arbetsgivarens ansvar för organisatorisk och social arbetsmiljö

Diskussion

  • Hur ser det ut hos oss? Vilka rutiner har vi för att arbeta med frågor som handlar om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön?
  • I vilka forum kan vi lyfta dessa frågor?

SA_PAMU_Illustration_Diskussion_orange

Del 8

Roller och ansvar vid arbetslivsinriktad rehabilitering

Rehabilitering är åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som hjälper sjuka och skadade att återfå bästa möjliga arbetsförmåga och en god arbetssituation.

Arbetsgivaren har ansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen av sina anställda, men arbetet sker ofta i samarbete med flera olika aktörer som till exempel Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvården, och företagshälsovården.

I den här delen ska vi titta på hur roller och ansvar ser ut vid arbetslivsinriktad rehabilitering.

Starkare_B_vit

Roller och ansvar vid arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetsgivare

Arbetsgivaren har ansvar för anställdas arbetslivsinriktade rehabilitering, men kan delegera arbetet. Arbetsgivaren ser då till att den som arbetar med frågorna har befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) berättar mer om arbetsgivarens ansvar.

Närmaste chef 

Närmaste chef företräder ofta arbetsgivaren och är ansvarig för medarbetares rehabilitering genom hela processen.

Chefer och skyddsombud ska känna till eventuell policy som anger hur arbetsgivaren arbetar med rehabilitering.

Medarbetare

Medarbetaren är skyldig att aktivt medverka i sin rehabilitering. 

Medarbetaren har möjlighet att få stöd från skyddsombud eller annan facklig representant.

Skyddsombud

Skyddsombudets ansvar är att kontrollera att arbetsgivaren uppfyller kraven för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Chefer och skyddsombud ska känna till eventuell policy som anger hur arbetsgivaren arbetar med rehabilitering.

Skyddskommitté

Skyddskommittén behandlar frågor kring rehabiliteringsrutiner på arbetsplatser med fler än 50 anställda.

Stödresurser vid rehabilitering och arbetsanpassning

HR och personalfunktioner
En intern resurs som kan ge råd och stöd till chefer och delta i rehabiliteringsmöten vid behov. Till exempel tillhandahålla rutiner och policies för rehabiliteringsarbetet.

Företagshälsovården
En opartisk expertresurs som bistår chef och medarbetare med bedömningar, stöd och råd vid arbetslivsinriktad rehabilitering. Till exempel förslag på arbetsanpassning av arbetsplatsen, medverkan i rehabiliteringsmöten och att bistå med behandlingar.

Hjalp_stod_bla

Aktörer i rehabiliteringsprocessen

Försäkringskassan
Ansvarar för att samordna de olika åtgärder som en person är i behov av för att kunna komma tillbaka i arbete. Det sker i kontakter med den sjukskrivne, läkare, arbetsgivare och vid behov med Arbetsförmedlingen. Åtgärderna kan vara medicinska, sociala eller arbetslivsinriktade. Försäkringskassan bedömer rätten till ersättning och utreder behovet av rehabilitering.

Arbetsförmedlingen
Ansvarar för arbetslivsinriktad rehabilitering av medarbetare som riskerar att bli arbetslösa. 

Hälso- och sjukvården
Ansvarar för medicinsk vård i rehabiliteringsprocessen. Utöver den medicinska behandlingen kan patienter behöva kompletterande sociala och arbetslivsinriktade insatser, därför är ett samarbete med andra involverade aktörer viktigt.

Arbetsgivare inom kommun, landsting, region och Pactabolag kan få ekonomisk ersättning från AFA Försäkring för upp till hälften för kostnaderna när en anställd genomgår arbetslivsinriktad rehabilitering, liksom för förebyggande insatser. 

Hos Försäkringskassan kan arbetsgivare få bidrag för inköp av arbetsplatsnära stöd som syftar till att förebygga sjukfall och underlätta för anställda att komma tillbaka i arbete. Det kan handla om stöd från företagshälsovården eller annan likvärdig aktör.

Nu är vi klara!

Vi har gått igenom

  • Vem som räknas som arbetsgivare
  • Hur fördelningen av arbetsmiljöuppgifter kan se ut
  • Skillnaden mellan straffansvar och arbetsmiljöansvar
  • Hur andra gör och vad vi kan göra för att stimulera tillgången på skyddsombud
  • Roller och ansvar i arbetsmiljöarbetet
  • Arbetsgivarens ansvar:
    • För introduktion på arbetsplatsen
    • För att rapportera och utreda
    • För organisatorisk och social arbetsmiljö
    • För arbetsplatsinriktad rehabilitering
SA_Illustration_15

För dig som vill läsa mer

Här hittar du bland annat alla checklistor och stöddokument som förekommer i modulen. Under de olika rubrikerna har vi samlat användbart material som till exempel digitala verktyg, tester, praktisk information och forskningsresultat.

Tips vid introduktion
Suntarbetsliv, underlag för att kunna göra en genomtänkt och förberedd introduktion av arbetsplatsen.

Checklistor från Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverkets alla checklistor samlade på ett ställe.

Kom igång med arbetsmiljöarbetet
Arbetsmiljöverket, startpaket för SAM med bland annat mallar för att göra en egen arbetsmiljöhandbok och dokumentera egna rutiner, till exempel blankett för fördelning av arbetsmiljöuppgifter.

Arbetsmiljölagen (AML)
Regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.

Arbetstidslagen (ATL)
Regler om hur mycket man får arbeta per dygn, per vecka och per år. Tar upp jourtid och beredskap, vilka raster och pauser man har rätt till och vad som gäller för nattvila.

Medbestämmandelagen (MBL)
Lagen om medbestämmande i arbetslivet, innehåller bland annat regler om när arbetsgivaren måste förhandla med representanter för de anställda och vad som gäller om det blir konflikt.

Förtroendemannalagen
(FML)
Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, innehåller regler som syftar till att underlätta det fackliga arbetet och ge ett extra skydd till den som är fackligt förtroendevald.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS)
Alla föreskrifter samlade för nedladdning.

AFS 1994:1
Arbetsmiljöverket, föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering

AFS 2012:3
Arbetsmiljöverket, föreskrifter om minderårigas arbetsmiljö

AFS 2015:4
Arbetsmiljöverket, föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – viktiga pusselbitar i en god arbetsmiljö
Arbetsmiljöverkets vägledning till AFS 2015:4

Ansvar och befogenheter i arbetsmiljön
Arbetsmiljöverket, broschyr om arbetsgivarens och andra aktörers ansvar.

Arbetsmiljöansvar och straffansvar – två helt olika saker
Arbetsmiljöverket, broschyr som reder ut skillnaden och sambandet mellan arbetsmiljöansvar och straffansvar.

Arbetsmiljöansvar och bemanningspersonal
Information från Arbetsmiljöverket om det gemensamma arbetsmiljöansvaret när man hyr in personal.

Anmäl din arbetsskada
Broschyr från Arbetsmiljöverket

Handbok 2016 – Försäkringar genom lagar och avtal
AFA Försäkring, handbok för kommun- och landstingssektorn.

Rehabiliteringsstöd – läs mer och ansök
AFA-försäkring, ansökningsblanketter och information om hur arbetsgivaren kan ansöka om ekonomisk ersättning när någon anställd genomgår arbetslivsinriktad rehabilitering.

Arbetsplatsnära stöd – bidrag för utredande insatser som förebygger och förkortar sjukfall
Försäkringskassan, ansökningsblanketter och information om hur arbetsgivaren kan få bidrag för inköp av utredande insatser som syftar till att förebygga sjukfall och underlätta för anställda att komma tillbaka i arbete efter en sjukskrivning

Arbetslivsinriktad rehabilitering i kommuner, landsting och företag
SKL och Pacta, en skrift med fokus att stötta arbetsgivaren i det förebyggande arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering. Innehåller handfasta råd kring hur en rehabiliteringskedja kan se ut.

Arbetsanpassning och rehabilitering
Arbetsmiljöverket, information och stöd om hur arbetsgivaren kan förebygga skador eller arbetssjukdomar.

Arbetsgivarens roll och ansvar
Försäkringskassan, information om vad som gäller vid sjukfrånvaro och rehabilitering.

Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting
Centrum för arbets- och miljömedicin (SLL), rapport om företagshälsovårdens metoder och arbetssätt.

Jämställdhet i arbetsmiljön
Arbetsmiljöverket, information och tips på hur man kan inkludera genusperspektivet i arbetsmiljöarbetet.

Arbetsmiljöverkets hemsida

Broschyrer om arbetsmiljöfrågor
Arbetsmiljöverket, lättlästa broschyrer inom en rad arbetsmiljöområden. Ladda ner kostnadsfritt.