En grundläggande del i det systematiska arbetsmiljöarbetet, och det första steget i ”SAM-hjulet”, är att löpande undersöka sin arbetsmiljö. Det görs exempelvis genom skyddsronder, medarbetarenkäter och dialog på arbetsplatsträffar. Först när risker i arbetsmiljön är kända kan de bli rätt bedömda och åtgärdade.
Att undersöka och riskbedöma arbetsmiljön kan göras på flera sätt. Val av metod beror på vad som undersöks, typ av verksamhet och på vilken nivå i organisationen undersökningen genomförs. På många arbetsplatser används en kombination av olika metoder. I det här avsnittet tittar vi närmare på:
Övergripande mål
Tänk på att
Håkan:
Ja, det är ju ett sätt att väldigt enkelt och snabbt sätta fokus på arbetsmiljöfrågorna. Och det går till så att lärarna, under en APT till exempel, svarar på ett antal frågor. Det kanske tar en fyra–fem minuter, och det gör de på sin dator som de har med sig på arbetsplatsträffen.
Speaker:
Vad är det för slags frågor de besvarar?
Håkan:
Ja, det rör ju arbetsmiljön. Det kan röra stress, sociala och fysiska och psykiska arbetsmiljöfrågor. Men även stöd av rektor till exempel och stöd av kollegor. Viktiga arbetsmiljöfrågor.
Speaker:
Det var ju faktiskt du som kom på det här att man ska ta temperaturen på arbetsmiljön regelbundet. Hur föddes den idén?
Håkan:
Ja, eftersom vi är ganska många i personalgruppen, ett fyrtiotal, så upplevde jag och många andra att inte alla kom till tals. Och det här var ett sätt att alla får exakt lika mycket talutrymme.
Speaker:
Så det var en demokratisk ingång?
Håkan:
Det var det också men också att det blir större kraft i svaren. Men det är ju inte säkert, som sagt, att om någon driver någon fråga väldigt hårt, att alla håller med om det.
Speaker:
Nej. Jörgen Larsen, välkommen hit du också! Du är ju en av dem som administrerar enkäten. Hur går det till rent praktiskt?
Jörgen:
Ja, vi jobbar i något som heter Google Formulär. Och när man ska göra en ny undersökning så gör man helt enkelt så att man gör ett nytt formulär i Google. Då kopierar man filen helt enkelt, byter namn på den, kopierar länken och så mejlar man ut den till all personal som ska delta i undersökningen. Och de får då klicka på den länken, och då kan de fylla i det här formuläret och svara på frågorna.
Speaker:
Är det ett anonymt formulär, eller hur ser det ut?
Jörgen:
Det är helt anonymt så vi ser inte vem som har fyllt i den.
Speaker:
Tar det mycket extra tid för dig sedan det här infördes månadsvis? Är det resurskrävande för dig?
Jörgen:
Nej, det tar inte mycket tid. Det är bara att kopiera länken, byta namn och skicka ut den. Det gör man på en minut, så det tar praktiskt taget ingen tid alls att administrera det här.
Speaker:
Snabbt och enkelt alltså. Men hur fungerar det i praktiken för medarbetarna som använder det? Anna Bengtsson, du är en av lärarna som regelbundet är med och besvarar de här frågorna. Hur har det fungerat för er som medarbetare?
Agneta:
Jag tycker att vi har fått ett tydligare fokus på arbetsmiljöfrågor. Det har blivit mer levande skulle jag vilja säga. Jag tror att det hänger mycket ihop med att det är just en ögonblicksbild – så här ser det ut nu. Då kan man ta upp både stort som smått.
Speaker:
Tycker du att det är bättre att ta tempen då så här ofta istället för sällan?
Agneta:
Ja, det tycker jag definitivt. För att jag tror att om vi bara skulle ha de här som är mer sällan – för det finns ju andra former av arbetsmiljöundersökningar, medarbetarenkäter och så – då får vi inte samma levande medvetenhet om arbetsmiljön. Så det tycker jag definitivt.
Speaker:
Vad tycker ni andra där?
Jörgen:
En sak som jag upplever också det är att, vi gör ju den här undersökningen en gång i månaden och rätt vad det är då är det någon som skriver att den mår väldigt dåligt socialt eller fysiskt. Och nu på senare tid, då brukar de ofta till och med ”Ja, men det är jag”, och sedan berättar man varför. Och det har inte hänt tidigare.
Speaker:
Så det har blivit mer transparens?
Jörgen:
Ja, jag tycker det.
Speaker:
Vad säger rektor?
Håkan:
Ja, vi är ju nu inne på andra året, så nu kan vi jämföra perioder. Hur såg det ut i januari förra året och nu. Och göra förflyttningar inom det arbetet vi håller på med. Och för mig är det absolut en målsättning att man lämnar anonymiteten så småningom. Att man har ett sådant klimat så att man kan säga och tycka vad man vill givetvis. Nästa steg för mig är ju att vi gör samma sak med eleverna. Vi vet ju att gymnasieungdomar, framför allt tjejer, är väldigt stressade. Så vi tar till den här metoden för att göra förbättringar i elevernas arbetsmiljö.
Speaker:
Jättebra, det låter positivt. Tack så mycket för att ni kom hit i dag!
Skyddsronden kan ha olika fokus, beroende på vad i verksamheten som ska undersökas, till exempel:
Organisatorisk arbetsmiljö
Social arbetsmiljö
Instruktion
1. Välj en skyddsrond att träna på: fysisk, digital eller organisatorisk och social.
2. Dela in er i mindre grupper och gå igenom hur man genomför skyddsronden. Använd verksamhetens egna dokument som underlag eller ta hjälp av checklistorna till höger.
3. Diskutera:
4. Avsluta med en gemensam diskussion i storgrupp och fånga upp obesvarade frågor.
5. Skriv ut förslag på checklistor och stöddokument här:
Skyddsrond Fysisk arbetsmiljö
Skyddsrond Digital arbetsmiljö
Skyddsrond Arbetsbelastning
Skyddsrond Arbetstid
Skyddsrond Kränkande särbehandling
Checklista Organisatorisk och social arbetsmiljö
Avslutningsvis ska vi titta närmare på ett verktyg från Suntarbetsliv. Det är en undersökningsmetod där medarbetarna kan delta och undersöka såväl risk- som friskfaktorer. Verktyget kan användas på en arbetsplatsträff eller liknande.
Varför är medarbetarnas aktiva medverkan i det systematiska arbetsmiljöarbetet värdefullt? Jo, för att kunna:
Vi har gått igenom
Skyddsrond Digital arbetsmiljö
Suntarbetsliv, checklista som stöd för att genomföra en digital skyddsrond.
Skyddsrond Organisatorisk och social arbetsmiljö
Suntarbetsliv, checklista som stöd för att genomföra en organisatorisk och social skyddsrond.
Skyddsrond Kränkande särbehandling
Checklistor från Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverkets alla checklistor samlade på ett ställe.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter
Alla föreskrifter samlade för nedladdning.
AFS 2001:1
Arbetsmiljöverket, föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2015:4
Arbetsmiljöverket, föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – viktiga pusselbitar i en god arbetsmiljö
Arbetsmiljöverket, vägledning till AFS 2015:4
Ljudguide för förskolan
Prevent, ett stöd för att kunna arbeta för en förbättrad ljudmiljö inom förskolan.
Digital arbetsmiljö. Rapport 2015:17
Arbetsmiljöverkets, kartläggning av digitala arbetsmiljöproblem i arbetslivet.
OSA-kollen
Suntarbetsliv, jobba förebyggande och främjande tillsammans med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
OSA-kompassen
Suntarbetsliv, med OSA-kompassen kan du som är chef eller skyddsombud sätta dig in Arbetsmiljöverkets föreskrifter om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA).
Kvinnors och mäns arbetsvillkor
Arbetsmiljöverket, kunskapssammanställning 2016:2, om betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall.
Stressdialogen
Suntarbetsliv, stöd för att förebygga osund stress på arbetsplatsen.
Utmaningen – en film om den sjuka jobbstressen
Arbetsmiljöverket, film (8 min)
Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress
Arbetsmiljöverket, broschyr med syfte att hjälpa och vägleda i arbetsmiljöarbetet för att motverka stress.
Hälsa och säkerhet
Arbetsmiljöverket, information om vilka risker som finns inom hälsa och säkerhet och vilka regler du som arbetsgivare ska följa för att förebygga dessa.
Säkerhetskultur
Arbetsmiljöverket. Introduktion i säkerhetskultur med exempel på hur man jobbar med det.
Bra säkerhet börjar med cheferna
Arbetsmiljöverket, film med Marianne Törner (3 min)
Jämställdhet i arbetsmiljön
Arbetsmiljöverket, information och tips på hur man kan inkludera genusperspektivet i arbetsmiljöarbetet.
Checklista aktiva åtgärder
Diskrimineringsombudsmannen, checklista för arbetsgivare – aktiva åtgärder i fyra steg.
Guide till aktiva åtgärder mot diskriminering
Diskrimineringsombudsmannen om arbetsgivarens ansvar och hur arbetet med att motverka diskriminering kan läggas upp i din organisation.
SAM – Självskattning
Arbetsmiljöverket, verktyg för att undersöka hur din verksamhet ligger till i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Kunskapstest i systematiskt arbetsmiljöarbete
Arbetsmiljöverkets kunskapstest tar ca 30 minuter att genomföra och du kan även välja att bara träna på delar av testet.
Broschyrer om arbetsmiljöfrågor
Arbetsmiljöverket, lättlästa broschyrer inom en rad arbetsmiljöområden. Laddas ner kostnadsfritt.