Tillsammans gör vi jobbet bättre

Introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)

Målet är att kunna påbörja eller utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi går igenom följande:


Nu börjar vi!

Del 1

Arbetsmiljöarbete -
från tuggummitrick
till dialog

Ett aktivt arbetsmiljöarbete

Med hjälp av ett aktivt arbetsmiljöarbete kan vi tillsammans utveckla verksamhet, medarbetare och arbetsmiljö på ett sätt som främjar god hälsa på arbetsplatsen.

SA_PAMU_Illustration_05

Att må bra på jobbet ska vara en självklarhet!

Varför är det viktigt med ett aktivt arbetsmiljöarbete?

Jo, det avgör både medarbetarnas utveckling och välbefinnande och hela verksamhetens utveckling. Fördelarna med ett aktivt arbetsmiljöarbete är många.

För medarbetarna

  • Förebygger olyckor, arbetsskador och ohälsa
  • Ger förutsättningar för personlig utveckling genom inflytande över arbetsinnehåll och arbetsmiljö
  • Underlättar för invånare, brukare, klienter, elever, barn och patienter att göra ett bra jobb

För verksamheten

  • Leder till lägre sjukfrånvaro
  • Skapar attraktiva arbetsplatser som får medarbetare att stanna kvar
  • Medför engagerade medarbetare som bidrar till verksamhetens kvalitet, resultat och mål

Vår arbetsmiljö påverkas bland annat av

  • Hur den fysiska miljön är ordnad
  • Stämningen och den sociala miljön
  • Teknik och it-system som används
  • Hur arbetsorganisationen ser ut
  • Vad arbetet innehåller

Miljo_Individen_bla

Övning

Vad är en bra arbetsmiljö för oss?

Syftet med övningen är att stanna upp och fundera på vad som är viktigt på den egna arbetsplatsen.

Instruktion

  1. Dela in er i mindre grupper.
  2. Diskutera gruppvis vad som kännetecknar en bra arbetsmiljö och kom överens om fem kännetecken, anteckna på notis-lappar. Ett tips är att börja med att var och en får några minuter på sig att fundera och anteckna på egen hand. Därefter tar ni diskussionen och enas om fem kännetecken.
  3. Redovisa i storgrupp genom att sätta upp och sortera lapparna på tavla eller blädderblock. Är det ungefär samma kännetecken eller är variationen stor? Jämför och sammanfatta hur er bild av en bra arbetsmiljö ser ut.

Bra att ha till övningen

icon_notislappar   icon_papperpenna icon_bladderblock

Del 2

Frisk- och riskfaktorer

För att förstå vad som är extra viktigt hos oss i kommuner, landsting, regioner och Pactabolag kan arbetsmiljön också beskrivas utifrån begreppen friskfaktorer och riskfaktorer.

Forskaren Eva Vingård berättar om frisk- och riskfaktorer och hur de påverkar verksamheten.

Friskfaktorer*

  • Närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap
  • God kommunikation i form av återkoppling mellan medarbetare och chefer
  • Rättvis organisation (klara regler, respekt för alla, transparens)
  • Kompetensutveckling hela yrkeskarriären
  • Stöd till chefer/arbetsledare
  • Prioritering av arbetsuppgifter vid hög arbetsbelastning
  • Ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) i vardagen

SA_PAMU_Illustration_02-00A9DF

* Identifierade friskfaktorer i flera vetenskapliga studier med relevans för kommun- och landstingssektorn.

Riskfaktorer

Fysiska och tekniska risker
Till exempel fysisk ansträngande arbetsmoment, buller, bristande skyddsutrustning, kunskaper och rutiner vid användning av maskiner, bristande underhåll som hala golv och halt vinterunderlag, brister i och användning av IT-system.

Organisatoriska risker
Till exempel otydlighet i prioriteringar, ledarskap och mål, arbetstidens förläggning och brist på återhämtning, brister i och användning av IT-system.

Sociala risker
Till exempel mobbning, kränkande särbehandling, brist på stöd och samarbetssvårigheter, pressade externa relationer med inslag av trakasseri, hot och våld, brister i och användning av IT-system.

I nästa avsnitt tittar vi på hur hot och våld kan definieras .

Hot och våld

Olika personer kan ha olika uppfattningar om vad som är hot eller våld.  Olika människor upplever också hot och våld på olika sätt.

Våld är aggressiva handlingar som leder till fysisk eller psykisk skada hos en annan människa. Med hot menas till exempel muntliga eller skriftliga hotelser om fysiskt våld eller skadegörelse.

Vad som upplevs som hot eller våld varierar och går inte alltid att särskilja.

Hot_Vald_bla

Diskussion

  • Vilka friskfaktorer är det motiverat att vi arbetar med i vår organisation?
  • Vilka riskfaktorer är vanliga hos oss idag? Hur arbetar vi med dem?
SA_PAMU_Illustration_Diskussion_orange

Del 3

Arbetsmiljön i lagar och avtal

Sverige har en lång tradition av samarbete och samverkan mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Det har lett fram till både lagstiftning och kollektivavtal som reglerar förhållandena på arbetsplatsen och berör arbetsmiljön.

Nu ska vi titta på hur lagar och avtal berör arbetsplatsen.

SA_Illustration_07

Lagar och avtal som berör arbetsplatsen

Arbetsmiljöpolicy
Hur arbetsmiljöarbetet bedrivs på arbetsplatsen ska finnas beskrivet i en arbetsmiljöpolicy, som arbetsgivaren ansvarar för. I den finns övergripande riktlinjer, mål och medel för det långsiktiga arbetet med arbetsmiljön.

 

Lokala och centrala avtal
HÖK, huvudöverenskommelserna, gäller för kommun- och landstingssektorn och har tecknats av parterna i avtalsrörelserna. I HÖK ingår villkorsavtalet Allmänna bestämmelser (AB).

FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan) är ett centralt kollektivavtal som slutits mellan Sveriges Kommuner och Landsting, Pacta och de centrala fackliga organisationerna inom den kommunala sektorn. Avtalet gäller samverkan i hälso- och arbetsmiljöfrågor som ska vara en naturlig del av verksamheten. FAS 05 låter de lokala parterna arbeta fram samverkansavtal utifrån sina egna förutsättningar och utmaningar. För de som saknar samverkansavtal regleras frågorna i lagstiftningen.

Lokalt finns flera olika kollektivavtal som ger medarbetare i kommuner, landsting, regioner och Pacta-bolag rättigheter kring lön, arbetstid, inflytande, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

 

Kollektivavtal
Kollektivavtal sluts mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och kan ersätta vissa av lagarnas bestämmelser. Kollektivavtal reglerar löner och anställningsvillkor, till exempel:

  • Semesterdagar
  • Semesterersättning
  • Sjuklön
  • Uppsägningstid
  • Pensionsvillkor
  • Försäkringar
  • Arbetsmiljö
  • Arbetstid

 

Vanliga föreskrifter
AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS: 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
AFS 1993:02 Våld och hot i arbetsmiljön
AFS 2012:02 Belastningsergonomi
AFS 2001:03 Användning av personlig skyddsutrustning
AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning

Föreskrifterna finns fritt tillgängliga på Arbetsmiljöverkets hemsida.

Organisatorisk och social arbetsmiljö
Nya föreskrifter (AFS 2015:4) gäller från och med april 2016 och handlar om organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. Föreskrifterna reglerar kunskapskrav, mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling.

Alla AFS:ar finns samlade på Arbetsmiljöverkets hemsida. Läs mer här.

Systematiskt arbetsmiljöarbete
Det finns övergripande föreskrifter med regler för hur arbetsmiljöarbetet ska skötas. Dessa föreskrifter kallas Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1. I AFS 2001:1 beskrivs vad, vem, när och hur en verksamhet ska jobba för att uppnå arbetsmiljölagens syfte.

Hur ska lagen följas?
För att förstå vad, vem, när och hur arbetsmiljölagen och förordningen ska tillämpas i den egna verksamheten har Arbetsmiljöverket tagit fram detaljerade föreskrifter och allmänna råd. De förkortas AFS och står för Arbetsmiljöverkets författningssamling.

Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljölagen (AML 1977:1160) är en ramlag som kompletteras med förordning, föreskrifter och angränsande lagar, och även av kollektivavtal på både central och lokal nivå. Lagen omfattar de grundläggande bestämmelser och allmänna krav som ställs på arbetsmiljön och vilka aktörer som är ansvariga för vad.

Arbetsmiljölagen har två huvudsyften

1. Att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet

2. Att uppnå en god arbetsmiljö

Det är arbetsgivarens ansvar att arbetsmiljön lever upp till lagkraven. Lagen innehåller också regler för samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, rätten för den fackliga organisationen att utse skyddsombud och arbetstagarens ansvar att följa de regler som gäller det egna arbetet.

Chefer och skyddsombud ska känna till de arbetsmiljöföreskrifter och regler som påverkar den egna verksamheten och ha kunskaper, befogenheter och resurser för att kunna bedriva ett aktivt och systematiskt arbetsmiljöarbete.

Angränsande lagar och avtal
Arbetsmiljölagen gäller alla arbetsplatser i Sverige. I kommuner, landsting, regioner och Pactabolag gäller fler lagar samtidigt. 

  • Socialtjänstlagen (SOL)
  • Skollagen
  • Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
  • Lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS)

Fler lagar som påverkar arbetsmiljön

  • Kommunallagen (KL) reglerar styrning och behörighet för kommuner och landsting.
  • Arbetsmiljöförordningen kompletterar arbetsmiljölagen med bestämmelser angående skyddsombud, skyldighet att anmäla arbetsskador m.m.
  • Arbetstidslagen (ATL) är en skyddslag som reglerar medarbetares maximala arbetstider, mertider, övertider, raster och pauser etc.
  • Tobakslagen kompletterar AML och föreskriver rökfria arbetsplatser, bland annat inom barnomsorg och skolor.
  • Medbestämmandelagen (MBL) är en civilrättslig arbetsrättslag, som anger spelregler för förhandlingar, kollektivavtal, tvister och stridsåtgärder för arbetsmarknadens parter.
  • Brottsbalken (BrB) har bestämmelser om arbetsmiljöbrott och den som fälls för arbetsmiljöbrott kan få påföljd i form av böter eller fängelse.

Lagkrock
Ibland krockar Arbetsmiljölagstiftningen (AML) med Socialtjänstlagen (SOL), Skollagen, Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS), eller hamnar i konflikt med professioners legitimation, alltså deras skyldighet i förhållande till patient, elev eller brukare. Då uppstår en tolkningssituation eftersom lagarna är likställda, ingen av lagarna är överordnad.

Det kan uppstå situationer där arbetsgivaren försökt åtgärda riskfaktorer, men inte lyckas, till exempel på grund av bristande samarbete från brukare. Då gäller arbetstagarnas säkerhet framför brukarens rätt till viss vård, enligt rättspraxis.

Del 4

Samverkan och roller

Samarbete och en tydlig ansvarsfördelning är förutsättningar för att skapa bra arbetsförhållanden.

Samverkan

  • Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare regleras i arbetsmiljölagen kapitel 3 och 6.
  • Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö.
  • Chefer och skyddsombud ska samverka i arbetsmiljöarbetet men har också olika roller.

Ansvar

  • Arbetsmiljölagen anger vilka som har ansvar för arbetsmiljön och hur långt ansvaret sträcker sig.
  • Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren.
  • Medarbetarna ska medverka i arbetsmiljöarbetet, det är ett ömsesidigt ansvar.

Diskussion

Varför är viljan att samverka en förutsättning för att skapa en bra arbetsmiljö?

SA_PAMU_Illustration_Diskussion_orange

Vem gör vad?

Arbetsgivare

  • Ser till att de som tilldelas uppgifter, oftast chefer, har befogenheter, kompetens och de resurser som behövs.
  • Vidtar åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall.
  • Planerar, leder och följer upp verksamheten systematiskt för att uppfylla kraven på en god arbetsmiljö.
  • Svarar för att det finns relevant företagshälsovård tillgänglig.
  • Utreder arbetsskador och tillbud.
  • Anmäler utan dröjsmål arbetsolycka och tillbud med fara för liv och hälsa till Arbetsmiljöverket.
  • Ser till att lokal skyddsverksamhet kommer i gång.

Medarbetare

  • Medverkar i arbetsmiljöarbetet och deltar i genomförandet av de åtgärder som behövs för att skapa en god arbetsmiljö.
  • Följer givna föreskrifter och använder de skyddsanordningar och iakttar den försiktighet som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall.
  • Ska informera chefen om de risker man ser.

Skyddsombud (1/2)

  • Utses av den lokala arbetstagarorganisationen och anmäls till arbetsgivaren. Finns det inte någon sådan organisation utses skyddsombud av arbetstagarna och anmäls till arbetsgivaren.
  • Är de anställdas representant i arbetsmiljöarbetet, bevakar arbetsmiljön inom sitt skyddsområde och ser till att åtgärder vidtas mot ohälsa och olycksfall.
  • Får utrymme att sköta sitt åtagande på arbetstid och får inte försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor på grund av uppdraget.
  • Om det finns flera skyddsombud utses ett huvudskyddsombud.

Skyddsombud (2/2)

  • Kan begära att undersökning görs av arbetsförhållandena och att arbetsgivaren genomför särskilda åtgärder för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö.
  • Kan till och med avbryta arbetet om det innebär omedelbar och allvarlig fara för medarbetares liv eller hälsa och arbetsgivaren inte gör något för att åtgärda det.
  • Elever i årskurs 7-9, gymnasiet samt inom kommunal vuxenutbildning, företräds av elevskyddsombud i arbetsmiljöarbetet.

Skyddskommitté/samverkansgrupp (1/2)

Behandlar frågor om

  • Företagshälsovård
  • Handlingsplaner
  • Planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation
  • Planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall
  • Upplysning och utbildning rörande arbetsmiljö
  • Arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället

Skyddskommitté/samverkansgrupp (2/2)

  • Ska finnas på arbetsställen med minst femtio arbetstagare och består av företrädare för arbetsgivaren och medarbetare.
  • Kan ersättas av lokalt samverkansorgan och då regleras deras arbete i det lokala kollektivavtalet.
  • Är ett samrådsorgan och om företrädarna för arbetsgivaren och medarbetare inte är eniga i skyddskommittén kan frågan flyttas över till Arbetsmiljöverket.

Stödresurser

  • Företagshälsovården används som expertresurs när organisationens egna kompetenser eller resurser inte räcker till.
  • Personalavdelningen fungerar som stöd och resurs i organisationen.
  • Arbetsmiljöverket kan hjälpa verksamheter att förbättra arbetsmiljöarbetet genom att peka på eventuella risker och brister som behöver åtgärdas.

Övning

Fallbeskrivning Skogsviksskolan

Syftet med övningen är att diskutera hur man kommer igång med ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Instruktion

  1. Dela in er i mindre grupper.
  2. Läs fallbeskrivningen från egen telefon, dator eller papper.
  3. Diskutera med stöd av frågorna i fallbeskrivningen.
  4. Redovisa i storgrupp.
  5. Skriv ut fallbeskrivningen här.

Bra att ha till övningen

   icon_papperpenna   icon_bladderblock

Del 5

Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen

SAM beskriver hur arbetsmiljöarbetet går till i vardagen på arbetsplatsen och gäller för alla arbetsgivare.

Förutsättningar för SAM

  • Samverkan på alla nivåer i organisationen
  • Kunskaper om lagar, avtal och regler för arbetsmiljön
  • Uppgiftsfördelning för vem som gör vad
  • Rutiner för hur arbetsmiljöarbetet går till

SAM-hjulet_RGB_inverterad

Diskussion

Har vi rätt förutsättningar för ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, med tanke på samverkan, kunskaper, uppgiftsfördelning och rutiner?

SA_PAMU_Illustration_Diskussion_orange

Jobba med SAM

Arbetsgivaren ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete och är också ytterst ansvarig för arbetsmiljön på arbetsplatsen. Chefen representerar arbetsgivaren och skyddsombudet företräder medarbetarna.

Chefen och skyddsombudet har viktiga roller i arbetet för en bra arbetsmiljö. Medarbetarna är delaktiga i det vardagliga arbetet. Tillsammans utgör de en arbetsgrupp som kan planera och dra upp riktlinjer för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till på arbetsplatsen.

Ta reda på

  • Vem ska göra vad?
  • Vilka lagar, avtal och regler gäller för arbetsplatsen?
  • Arbetsmiljöpolicy?
  • Rutiner, blanketter, checklistor och instruktioner?
  • Tidigare dokumentation?

Nu kan det systematiska arbetsmiljöarbetet starta genom att vi undersöker arbetsmiljön och bedömer riskerna. När riskerna åtgärdats och följts upp börjar vi om igen.

Undersöka

Vad: Ta reda på vilka risker som finns och som kan uppstå i arbetsmiljön.

När: Till vardags och regelbundet som en del av verksamheten.

Hur: Genom att undersöka både fysiska, sociala och organisatoriska arbetsförhållanden.

Exempel på undersökningsmetoder

  • Arbetsmiljöfrågor som stående punkt på arbetsplatsträffar, personalmöten och i medarbetarsamtal
  • Enkätundersökningar
  • Skyddsronder
  • Mätningar av till exempel luft, ventilation och ljudnivå

Alla risker dokumenteras inför nästa steg.

Riskbedöma

Vad: Bedöma hur allvarliga riskerna är för de som jobbar på arbetsplatsen och hur snabbt de behöver åtgärdas.

När: När risker är identifierade, men också när något faktiskt inträffar och någon blir sjuk eller skadad på grund av arbetet. Riskbedömning ska även göras inför förändringar i verksamheten.

Hur: Genom att bedöma det som kommer fram i undersökningsfasen och göra en sammanvägning av:

  • Vilken skada som kan uppstå
  • Hur troligt det är att något kan inträffa

 

För att komma fram till hur risken kan undvikas eller åtgärdas behöver bedömningen ta hänsyn till samspelet mellan människa, teknik och organisation. Aktuella arbetsmoment kan behöva gås igenom för att ta reda på vad som påverkar risken. Finns det kanske brister i teknik, kunskapsnivå, rutiner, instruktioner, arbetsledning, tempo eller kanske i sociala sammanhang som påverkar?

All riskbedömning och förslag på åtgärder dokumenteras i en handlingsplan.

Åtgärda
Chefen ansvarar för att genomföra åtgärderna enligt handlingsplanen.

Handlingsplanen beskriver

  • Vilken risk som ska åtgärdas
  • Hur riskerna ska åtgärdas
  • Vem som är ansvarig
  • När det ska vara klart
  • När åtgärden ska följas upp

Exempel på åtgärder kan vara

  • Att chefen hjälper till att prioritera arbetsuppgifter
  • Att förnya och anpassa hjälpmedel och verktyg
  • Att göra inköp eller använda skyddsutrustning
  • Att utbilda/kompetensutveckla
  • Att ändra resursfördelningen
  • Att anlita företagshälsovården

Följa upp

Vad: Ta reda på om de genomförda åtgärderna har gett effekt.

När: Direkt och en tid efter att åtgärderna är genomförda.

Hur: Undersöka om åtgärderna har varit tillräckliga och om riskerna går att hantera på ett säkert sätt. Om åtgärderna inte gett rätt effekt behöver riskerna undersökas igen och "SAM-hjulet" börjar om i undersökningsfasen.

Årlig uppföljning

Varje år ska det systematiska arbetsmiljöarbetet följas upp och utvärderas utifrån vad som fungerat bra och vad som fungerat dåligt.

Uppföljningen dokumenteras. Den kan till exempel leda till förändrade rutiner eller en annan uppgiftsfördelning inför det fortsatta arbetet med SAM.

Diskussion

Kan vi komma på några exempel där vi arbetar på det sätt som beskrivs i "SAM-hjulet"?

SA_PAMU_Illustration_Diskussion_orange

Del 6

Så gör andra

Kristianstad kommun berättar hur en inspektion från Arbetsmiljöverket blev startskottet för att utveckla hur man arbetar med arbetsmiljöfrågor.

  1. Ta en kort paus.
  2. Lyssna på podden.
  3. Känner ni igen er? Finns det några likheter eller skillnader med er arbetsplats?

Speaker:
Välkomna till Suntarbetslivs podd. Ni kan väl börja med att berätta vilka ni är.

Boel:
Jag heter Boel Steen och arbetar som HR-strateg i Kristianstads kommun.

Birgitta:
Jag heter Birgitta Olsson och är ordförande för Lärarförbundet i Kristianstad.

Speaker:
I dag har ni inom Kristianstads kommun all anledning att vara stolta över ert arbetsmiljöarbete. Men resan dit började ju med det många bävar för, nämligen en inspektion från Arbetsmiljöverket. Kan du berätta mer om det Boel?

Boel:
2008 fick vi en stor inspektion som satte igång alltihop. Och det som var startskottet var att det blev ett medvetande för politikerna om att det var viktigt att jobba med systematiskt arbetsmiljöarbete.

Speaker:
Vad betydde det för er då, att politikerna faktiskt fick upp ögonen för det här arbetet?

Boel:
Det betydde ju att vi fick ett genomslag i hela organisationen och att vi hade lättare att nå ut med budskapet om vikten av att jobba med systematiskt arbetsmiljöarbete, som kanske låter tråkigt som ord men där man ändå började förstå att det här är någonting som ligger på mitt bord som chef, alltså ansvaret som chef.

Speaker:
Vilka brister var det som blev tydliga vid den här inspektionen?

Boel:
Vi brast i princip i allt, kan man väl säga. Tyvärr var det så. Så det vi fick på vårt bord sedan, en partsammansatt arbetsgrupp, det var att arbeta fram rutiner, blanketter och struktur för att kunna gå ut till verksamheten och påbörja samarbetet.

Speaker:
Kom just de här bristerna som en överraskning för er? Eller var det något ni kände till sedan tidigare?

Boel:
Vi kände till dem, eller vi var smärtsamt medvetna om det när verket knackade på dörren, kan man säga. Men jag brukar säga så här att vi ska se Arbetsmiljöverkets inspektion som en tillgång och något positivt för oss. För de öppnar ögonen för saker som vi inte normalt sätt ser själva. Man blir lätt hemmablind. Och då är det viktigt att ta till sig det som kommer utifrån.

Speaker:
Och vad hände därefter då? När ni väl satte igång med arbetet, vad var det första ni gjorde?

Boel:
Det var ju att gå ut och informera och starta igång alla de här processerna som finns inom systematiskt arbetsmiljöarbete. Att medvetandegöra cheferna om att de har de skyldigheter som åligger dem vad gäller riskbedömningar och annat. Så det var ett stort utbildningspaket, kan man säga.

Birgitta:
Och man kan också säga då att för medarbetarna var det här ett helt nytt begrepp, systematiskt arbetsmiljöarbete. Man tyckte att det här var jättefarligt och konstigt i början. Ända tills man förstod att det är ju egentligen någonting vi har sysslat med lite grann innan också. Men nu blev det liksom lite skarpt läge i det här. Nu har vi ett namn på det och det här är tvingande.

Speaker:
Vad är den viktigaste nyckeln då för att komma igång ute i vardagen på arbetsplatserna?

Boel:
Arbetsplatsträffen är ju ett av de viktigaste forumen i vårt samverkansavtal, och det är ju där som man på arbetsplatsen i det nära sammanhanget har sitt direktinflytande som medarbetare. Det är ju där chef och medarbetare i arbetslaget ska hantera de vardagsfrågor som rör alla på arbetsplatsen, och där jag kan lyfta upp min syn på saken.

Birgitta:
Det är ju där ute det måste fungera för det är ju faktiskt där man bedriver den största delen. Det är ju inte på kommunnivå där jag och Boel sitter, utan det är ju faktiskt där nere man måste ta tag i de här frågorna.

Boel:
Och det är där kunden finns, i den relationen också.

Birgitta:
Det absolut viktigaste, det tror jag är det här med dialog. Att man har en förståelse och att man får en insikt i vad det handlar om.

Speaker:
Vad märker ni då som den tydligaste skillnaden när den här dialogen har börjat fungera ute på arbetsplatsen?

Boel:
Ja, det är ju så att där kunskap och medvetenhet finns så blir detta inget problem. Där är en bra dialog. Vi tar till exempel buller som vi förr kunde uppleva som ett stort problem, i dag tar vi hand om det. Man anmäler, man undersöker och man åtgärdar – och man utvärderar.

Speaker:
Kan ni beskriva några utmaningar då som ni stötte på när det här arbetet drog igång?

Boel:
Utmaningarna var ju att över huvud taget skapa förståelse för att få igång det. Att man ska göra sina riskbedömningar, att man ska göra årlig uppföljning och framför allt förklara varför. För det är en resa att göra och det är just att få in det som en naturlig del som är den största biten att göra.

Speaker:
Och hur gör man det då? Hur gör man för att få in det som en naturlig del?

Birgitta:
Ja, det man gör framför allt det är att man tänker arbetsmiljö. Det är inte någonting som man ska ha, på ett möte om året så pratar vi arbetsmiljö eller vi har en punkt när vi träffas. Utan att det kommer in i allting man gör. Alla beslut man ska ta och alla förändringar, det måste man tänka in också – vad får det för konsekvenser för arbetsmiljön?

Boel:
Ja, man ska vara medveten om att vi möttes ju inte av positiva hejarop i alla sammanhang inledningsvis. För det här var ingenting som man var speciellt intresserad av att syssla med varken i chefsled eller i medarbetarled. Så att för oss som fick uppdraget att driva det här arbetet, så var det ju i många stycken ett stort motstånd också i organisationen. Man tyckte att det här krånglade till det.

Birgitta:
Ja, utmaningen bland medarbetarna kan man väl säga att det är väl att förstå att man är en del. Att det är inte chefen som ska göra det här bara, utan det är faktiskt jag en del i också. Och det var inte heller enkelt från början, för man tycker det var rätt så bekvämt, att ”det där med arbetsmiljö, det är chefens sak, och så jobbar vi på”. Så det var inte helt enkelt heller att övertyga, att få dem att förstå hela meningen med det här.

Speaker:
Kortfattat, om ni ska blicka tillbaka lite på den här resan, vad är det ni tycker har fungerat allra bäst?

Boel:
Det som har fungerat allra bäst, det har varit den medvetenhet som hela organisationen har fått om vikten av att arbeta med arbetsmiljöfrågor. Och att man har kommit till insikt om att det här är en förutsättning för att vi ska kunna leverera en god produkt till våra kunder.

Speaker:
Vad skulle du säga Birgitta?

Birgitta:
Jag skulle nog vilja säga också styrkan, att vi har haft den styrkan att vi har gjort allting det här tillsammans. Det tror jag absolut har gjort att vi har kommit så långt.

Boel:
Sedan står vi inför andra svårare frågor, som de psykosociala arbetsmiljöfrågorna, som inte är lika lätta att lösa direkt på arbetsplatsen där det krävs andra insatser.

Birgitta:
Mm. Det gör vi absolut. Jag som då är ordförande i ett fackförbund får ju rätt så många, eller väldigt många frågor kan jag säga, som egentligen inte vi skulle ha haft. Som skulle varit till arbetsgivaren istället där man skulle tagit upp på arbetsplatsen och där man skulle ha jobbat med det där. Så där är ju ett område som vi givetvis skulle ha jobbat på.

Boel:
Ja, sedan är det ju det här att man kommer på efter hand som den här resan pågår, att man blir aldrig klar. Man kommer aldrig i mål och vi kommer aldrig att bli helt färdiga. Utan ju mer finlir, desto mer utmaningar ser man att man står inför, eller hur Birgitta?

Birgitta:
Jo, det stämmer absolut. Och det är ju det som jag känner är vår styrka också, att vi tycker att det här är roligt. Vi tror på det här stenhårt.

Diskussion

  • I vilka forum kan vi lyfta arbetsmiljöfrågor?
  • Vilka interna rutiner för arbetsmiljöarbete har vi? Var hittar vi dem?
  • Hur arbetar vi med uppföljning?

SA_PAMU_Illustration_Diskussion_orange

Uppgift

Din roll i arbetsmiljöarbetet

Syftet är att få en bättre bild av arbetsmiljösituationen och utveckla de kontakter som behövs för att utföra ditt uppdrag.

Instruktion

  1. Uppgiften genomförs på den egna arbetsplatsen.
  2. Beräknas ta cirka tre timmar totalt.
  3. Bör kunna utföras inom ramen för uppdraget som chef eller skyddsombud.
  4. När utbildningen avslutas i modul 6 gör vi en uppföljning och diskuterar hur det har gått.
  5. Hela uppgiften skrivs ut här.

Uppgiften består av tre delar och handlar om att kommunicera med

  • Anställda på arbetsplatsen
  • Din chef/ditt skyddsombud
  • Ditt nätverk för arbetsmiljöfrågor

Nu är vi klara!

Vi har gått igenom

  1. SAM och varför det är viktigt att jobba aktivt med arbetsmiljöfrågor
  2. De vanligaste frisk- och riskfaktorerna
  3. Lagar, föreskrifter och avtal som reglerar och påverkar arbetsmiljöarbetet
  4. Samverkan, roller och vem som ansvarar för vad
  5. Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen
  6. Hur andra gör och hur det ser ut på vår arbetsplats

SA_Illustration_15

För dig som vill läsa mer

Här hittar du bland annat alla checklistor och stöddokument som förekommer i modulen. Under de olika rubrikerna har vi samlat användbart material som till exempel digitala verktyg, tester, praktisk information och forskningsresultat.

Arbetsmiljölagen (AML)
Regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.

Arbetstidslagen (ATL)
Regler om hur mycket man får arbeta per dygn, per vecka och per år. Tar upp jourtid och beredskap, vilka raster och pauser man har rätt till och vad som gäller för nattvila.

Medbestämmandelagen (MBL)
Lagen om medbestämmande i arbetslivet, innehåller bland annat regler om när arbetsgivaren måste förhandla med representanter för de anställda och vad som gäller om det blir konflikt.

Förtroendemannalagen (FML)
Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, innehåller regler som syftar till att underlätta det fackliga arbetet och ge ett extra skydd till den som är fackligt förtroendevald.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS)
Alla föreskrifter samlade för nedladdning.

AFS 2001:1
Arbetsmiljöverket, föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete 

AFS 1993:2
Arbetsmiljöverket, föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön 

AFS 2001:3
Arbetsmiljöverket, föreskrifter om användning av personlig skyddsutrustning

AFS 2009:2
Arbetsmiljöverket, föreskrifter om arbetsplatsens utformning

AFS 2012:2
Arbetsmiljöverket, föreskrifter om belastningsergonomi 

AFS 2015:4
Arbetsmiljöverket, föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 

Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – viktiga pusselbitar i en god arbetsmiljö
Arbetsmiljöverkets vägledning till AFS 2015:4

SAM – Självskattning
Arbetsmiljöverket, verktyg för att undersöka hur din verksamhet ligger till i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Kom igång med arbetsmiljöarbetet
Arbetsmiljöverket, startpaket för SAM med bland annat mallar för att göra en egen arbetsmiljöhandbok och dokumentera egna rutiner.

OSA-kompassen
Suntarbetsliv, med OSA-kompassen kan du som är chef eller skyddsombud sätta dig in Arbetsmiljöverkets föreskrifter om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA).

Webbutbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete
Arbetsmiljöverket, interaktiv utbildning som tagits fram i samarbete med Stockholms läns landsting.

Kunskapstest i systematiskt arbetsmiljöarbete
Arbetsmiljöverkets kunskapstest tar ca 30 minuter att genomföra och du kan även välja att bara träna på delar av testet.

Från risk till frisk - om friskfaktorer i kommuner och landsting
AFA Försäkring, sammanfattning av forskningsprojektet Hälsa och framtid i kommuner och landsting (Hoff).

Webbutbildning Hälso- och sjukvård
Arbetsmiljöverket, interaktiv utbildning om frisk- och riskfaktorer inom hälso- och sjukvårdssektorn.

Jämställdhet i arbetsmiljön
Arbetsmiljöverket, information och tips om hur man kan inkludera genusperspektivet i arbetsmiljöarbetet.

Arbetsmiljöverkets hemsida

Broschyrer om arbetsmiljöfrågor
Arbetsmiljöverket, lättlästa broschyrer inom en rad arbetsmiljöområden. Laddas ner kostnadsfritt.

Vägar vidare