För att prioritera ett nytt arbetsmiljöområde måste ni först avprioritera ett område. Det gör ni genom att klicka på området igen så att bakgrunden åter blir vit.
Den här webbplatsen använder webbkakor (cookies) för att kunna utvecklas och ge dig en bättre användarupplevelse.
OK Läs merMålet är att kunna överblicka sambandet mellan en bra arbetsmiljö och verksamhetens utveckling. Vi går igenom följande:
En arbetsgivare är skyldig att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall, det står i arbetsmiljölagen. Utöver att följa lagen så finns många andra motiv till att jobba med förebyggande åtgärder så som ekonomiska argument, etiska skäl, trivsel, motivation, ökad kvalitet och att skapa attraktiva arbetsplatser.
Efter att en risk har åtgärdats behöver den följas upp för att kontrollera att den har minskat eller är borta och att det inte uppkommit nya risker i dess ställe.
I nästa del tittar vi på fördelarna med att åtgärda, det vill säga att investera i arbetsmiljön.
Forskning visar att det finns ett samband mellan god arbetsmiljö, verksamhet och ekonomi.
De långsiktiga effekterna av en god arbetsmiljö är bland annat:
En organisations systematiska arbetsmiljöarbete
handlar om att utveckla hela verksamheten.
Forskaren Malin Lohela Karlsson berättar om
varför det är viktigt att investera i arbetsmiljön.
Hur hör ekonomi och arbetsmiljö ihop? Med statistik och ekonomi kan arbetsmiljö omvandlas till siffror – ekonomi är ett viktigt verktyg i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Genom att ha koll på till exempel kostnader för sjukfrånvaro och personalomsättning går det att hitta argument för åtgärder.
I nästa avsnitt tittar vi närmare på ekonomiska argument för att satsa på arbetsmiljön.
Att systematiskt arbeta för en god arbetsmiljö
får både medarbetarna och ekonomin att må bra.
Här berättar Paula Liukkonen, forskare inom
arbetsmiljöekonomi, mer om vinsterna med en god arbetsmiljö.
Syftet med övningen är att diskutera och fundera över fördelarna med att investera i åtgärder som förbättrar den egna arbetsmiljön.
Instruktion
Bra att ha till övningen
Ett fungerande samspel mellan människa, teknik och organisation ger hälsa, resultat och utveckling i verksamheten. Om det inte fungerar kan olyckor och ohälsa uppstå. Därför behöver alla tre perspektiv vara med när åtgärder planeras. I de olika perspektiven ingår även mångfald och jämställdhet, vilket regleras i diskrimineringslagen.
Arbetsgivaren är skyldig att förebygga ohälsa och olycksfall genom att ta initiativ till åtgärder. Det kan handla om organisatoriska åtgärder, tekniska och fysiska åtgärder eller åtgärder på individnivå.
Organisatoriska åtgärder kan till exempel vara att:
Tänk på möjligheten att ta hjälp av företagshälsovården eller annan extern expert.
Tekniska och fysiska åtgärder kan till exempel vara att:
Åtgärder på individnivå kan till exempel vara att:
Diskrimineringslagen (2008:567) förbjuder diskriminering och ger vägledning när det gäller att arbeta med mångfald och jämställdhet i arbetslivet. Lagens definition av diskriminering är att någon missgynnas eller kränks på grund av:
Från och med den 1 januari 2017 skärptes kraven på aktiva åtgärder. Det innebär bland annat att arbetsgivarens förebyggande arbete ska omfatta alla diskrimineringsgrunderna samt fem särskilda områden:
Arbetet med aktiva åtgärder sker i en ständigt pågående process genom att löpande undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp - precis som allt annat i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Diskrimineringslagen betonar det viktiga med samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare för att nå en jämställd arbetsplats.
Mångfald och jämställdhet är perspektiv som alltid ska finnas med i det systematiska arbetsmiljöarbetet. När arbetsmiljön undersöks, risker bedöms och åtgärder planeras är det bra att reflektera utifrån dessa två perspektiv.
Mångfald
Handlar om att skapa likvärdiga möjligheter med hänsyn till kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionsvariation, könsidentitet och könsuttryck, familjeförhållanden och andra olikheter som kan finnas på arbetsplatsen.
Jämställdhet
Handlar om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter.
Utifrån ett arbetsmiljöperspektiv betyder mångfald och jämställdhet att alla människor har rätt till goda arbetsförhållanden på likvärdiga villkor i den fysiska, tekniska samt organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Ett kreativt arbetsmiljöarbete innebär att man inte bara tar hänsyn till olikheter utan också ser skillnader som en tillgång för såväl verksamheten som arbetsmiljöarbetet.
I nästa avsnitt: Diskutera hur man kan ta hänsyn till olika perspektiv när åtgärder planeras!
Mölndals socialtjänst berättar hur man åtgärdat en ohälsosam arbetsbelastning och skapat tid för återhämtning.
Ta del av podden i textformat
Speaker:
Välkomna till Suntarbetslivs podcast. En organisationsförändring kan vara lösningen på en situation där ohälsosam arbetsbelastning bidrar till ökande sjukfrånvaro och personaltapp. På socialtjänstens Enhet för utredning barn och unga i Mölndal har en omstrukturering gett personalen både utrymme för återhämtning och kortare vägar till cheferna. Välkommen hit Irene Jansson, verksamhetschef! Jag säger också välkommen till Katarina Liljestrand och Berit Andrén, ni är enhetschefer båda två. Innan omorganisationen var läget ansträngt på er enhet på socialtjänsten i Mölndal. Berätta hur det såg ut, Irene.
Irene:
Arbetsmiljön för socialsekreterarna var helt ohållbar. Under de senaste åren så hade anmälningar på barn som far illa ökat och dubblerats. Utredningstiderna kunde inte hållas. Vi kunde inte dokumentera och rättssäkerheten var bristfällig. Arbetsmiljön gjorde också att socialsekreterarna fick stressymptom. Man hade magont, man hade huvudvärk, man sov dåligt på nätterna. Man ville ha mer chefsstöd men cheferna räckte inte till.
Speaker:
Katarina, kan du beskriva de förändringar som gjordes?
Katarina:
Det viktigaste vi gjorde var att vi anställde mer personal och fler chefer. Vi jobbade också tillsammans med vår företagshälsovård för att motverka stress och hot och våld. Vi kopplade på en följeforskare som hjälper oss att se att vi är på rätt väg - följer upp vårt arbete helt enkelt. Vi valde också att organisera om arbetet och det har varit en viktig framgångsfaktor. Vi har fått till återhämtning i arbetet. Det bygger på att vi har team som jobbar i tvåveckorsintervall intensivt tillsammans med mottagningsgruppen. Sen har man fyra veckor återhämtning.
Speaker:
Berit, på vilka sätt ser du att läget har förbättrats tack vare förändringarna?
Berit:
Vi ser i dag att alla ärenden får en handläggare direkt. Våra familjer blir inte lidande, de hamnar inte mellan stolarna. Det finns en samverkanstruktur som gör att allting fungerar från dag ett. Det blir inga glapp. Och jag ser också att våra medarbetare har en glädje och en tillförsikt i sitt jobb. De känner en ro på ett helt annat sätt i dag.
Speaker:
Vad säger du, Katarina?
Katarina:
Arbetsmiljön har blivit bättre och det kan vi se på att sjuktalen har minskat. Vi har blivit av med korttidsfrånvaro. Vi har också fått bukt med övertid som vi hade alldeles för mycket tidigare. Och jag ser en personalgrupp som, istället för att vara trött och ledsen, har en större tillfredsställelse med jobbat och mår bra.
Berit:
Och då skulle jag vilja lägga till också då att vi ser ju de här återhämtningsperioderna som guld värt för den personalen som inte har några ärenden på fyra veckor. Men det finns också en väldig tydlighet för de andra som har sina två mottagningsveckor och får nya ärenden. Det finns en tydlighet och struktur, alla vet vad som gäller, och det tror jag också är en stor framgångsfaktor för oss.
Speaker:
Vi har också med oss Helen Eriksson, skyddsombud på socialtjänsten i Mölndal. Hur involverades medarbetarna på enheten i förändringsarbetet?
Helen:
Ja, medarbetarna var väl med hela vägen egentligen, under hela processen. För det startade ju också någonstans med att man lyfte det fackligt och att vi tog upp med arbetsgivaren att den var en ohållbar situation. Sen när ledningen jobbade på de här förslagen så var de tillbaka i flera omgångar på medarbetarnivå, både på arbetsplatsträffar och i andra forum. Facket skickade också en skrivelse till politiken och påtalade att det behövdes fler tjänster i arbetsgruppen.
Irene:
När det gäller samverkan så handlar det ju om att medarbetare och arbetsgivare har en dialog hela tiden. Och när det handlar om den här processen så har ju även politiken varit involverad ifrån första början. Det som är viktigt att tänka på när man gör en förändring är att man har den här samverkan. Utan det så går det inte.
Speaker:
Väldigt bra tips, Irene! Har du fler goda råd till organisation med liknande utmaningar?
Irene:
Att kartlägga, att ha koll på läget i den verksamhet som behöver förändras. Att man vågar förändra och gärna testa under tiden som man förändrar en verksamhet. Det är inte fel att misslyckas, man får bara göra om igen. Och att vila i det att förändring tar tid.
Speaker:
Tack snälla ni för att ni kom hit i dag och delade med er av den här inspirerande berättelsen och era goda råd. Tack!
Att tidigt agera för att förebygga ohälsa är bra för verksamheten, även ekonomiskt. Flera studier visar att en genomtänkt strategi på organisationsnivå har stor betydelse för hur vi mår på jobbet.
Forskaren Eva Vingård berättar varför vi bör fokusera på det friska och inte enbart åtgärda det sjuka.
I nästa avsnitt följer en diskussion.
Dagens arbetsliv ställer höga krav. Dessa krav behöver balanseras med rätt resurser och socialt stöd. Obalans mellan krav och resurser kan skapa stress.
Positiv stress
Stress under korta perioder som kan göra att vi människor presterar bättre och är mer skärpta.
Negativ stress
Långvarig stress som kan göra att vi blir mindre effektiva och mår sämre, både fysiskt och psykiskt.
Genom att vara uppmärksam på tidiga signaler på negativ stress kan åtgärder sättas in i tid, så ingen blir sjuk. I ett dagligt arbetsmiljöarbete kan sådana signaler fångas upp. Tidiga signaler kan vara:
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö är en bra vägledning i det förebyggande arbetet.
Arbetsgivare kan förebygga arbetsrelaterad stress med organisatoriska åtgärder. Det kan vara att:
Alla åtgärder inom det systematiska arbetsmiljöarbetet ska följas upp, både enskilda åtgärder och hela det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Redan när åtgärderna beslutas ska man bestämma hur de ska genomföras, vem som ansvarar för åtgärderna, när det ska vara klart, när åtgärderna ska följas upp och till vem det ska rapporteras. Det är också viktigt att undersöka om åtgärden har skapat andra risker.
Exempel på frågor vid uppföljning
Alla arbetsgivare ska göra en årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet för att se att det fungerar, att det följer föreskrifterna och att arbetsmiljöarbetets olika delar hänger ihop. Om det finns mer än tio anställda ska uppföljningen dokumenteras skriftligt.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet genomförs på olika nivåer inom en kommun, en region eller ett bolag som är medlem i Sobona* – från arbetsplatsnivå till central nivå. Det innebär att även uppföljningen görs på olika nivåer.
* Sobona - Kommunala företagens Arbetsgivarorganisation
En årlig uppföljning kan genomföras på olika sätt men ska alltid täcka:
Ofta leder uppföljningen fram till nya åtgärder. De görs direkt eller förs in i en skriftlig, tidsatt handlingsplan.
Så fortsätter det systematiska arbetsmiljöarbetet – för en trygg och väl fungerande arbetsplats.
Vi har gått igenom
Här hittar du bland annat alla checklistor och stöddokument som förekommer i modulen. Under de olika rubrikerna har vi samlat användbart material som till exempel digitala verktyg, tester, praktisk information och forskningsresultat.
Checklistor och stöddokument
Uppföljning av åtgärder
Suntarbetsliv, checklista som stöd vid uppföljning av åtgärder.
Årlig uppföljning av SAM
Suntarbetsliv, checklista som stöd för uppföljning på arbetsplatsnivå.
Checklistor från Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverkets alla checklistor samlade på ett ställe.
Checklista aktiva åtgärder
Diskrimineringsombudsmannen, checklista för arbetsgivare – aktiva åtgärder i fyra steg
Lagar och föreskrifter
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS)
Alla föreskrifter samlade för nedladdning.
AFS 2015:4
Arbetsmiljöverket, föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – viktiga pusselbitar i en god arbetsmiljö
Arbetsmiljöverkets vägledning till AFS 2015:4
Fysisk arbetsmiljö
Webbutbildning om belastningsergonomi
Arbetsmiljöverket, interaktiv utbildning om de vanligaste belastningsskadorna, vad som orsakar dem och vad man kan göra för att förebygga dem.
Ljudguide för förskolan
Prevent, stöd för att arbeta för en förbättrad ljudmiljö inom förskolan.
Digital arbetsmiljö
Digital arbetsmiljö. Rapport 2015:17
Arbetsmiljöverkets, kartläggning av digitala arbetsmiljöproblem i arbetslivet.
Gemensamma tag för en bättre arbetsmiljö
Suntarbetsliv, artikel om hur fack och arbetsgivare i Norrbottens läns landsting satsar på att tackla IT-strul och digitala arbetsmiljöproblem.
Organisatorisk och social arbetsmiljö
OSA-kompassen
Suntarbetsliv, med OSA-kompassen kan du som är chef eller skyddsombud sätta dig in Arbetsmiljöverkets föreskrifter om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA).
Kvinnors och mäns arbetsvillkor. Kunskapssammanställning 2016:2
Arbetsmiljöverket, rapport om betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall.
Stress och psykisk ohälsa
Utmaningen – en film om den sjuka jobbstressen
Arbetsmiljöverket, film (8 min)
Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress
Arbetsmiljöverket, broschyr med syfte att hjälpa och vägleda i arbetsmiljöarbetet för att motverka stress.
Webbutbildning om stress
Arbetsmiljöverket, interaktiv utbildning om vad stress är och hur det kan förebyggas.
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Karolinska institutet och Sveriges företagshälsor, sammanställning från Företagshälsans riktlinjegrupp 2/2015
Rekommendation om insatser för att förebygga och åtgärda psykisk ohälsa
Karolinska institutet och Sveriges företagshälsor, information till arbetsgivare.
Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE), kunskapsöversikt av forskare Eva Vingård.
Diskriminering
Jämställdhet i arbetsmiljön
Arbetsmiljöverket, information och tips på hur man kan inkludera genusperspektivet i arbetsmiljöarbetet.
Checklista aktiva åtgärder
Diskrimineringsombudsmannen, checklista för arbetsgivare – aktiva åtgärder i fyra steg
Guide till aktiva åtgärder mot diskriminering
Diskrimineringsombudsmannen om arbetsgivarens ansvar och hur arbetet med att motverka diskriminering kan läggas upp i din organisation.
Frisk- och riskfaktorer
Webbutbildning Hälso- och sjukvård
Arbetsmiljöverket, interaktiv utbildning om frisk- och riskfaktorer inom hälso- och sjukvårdssektorn.
Arbetsanpassning och rehabilitering
Webbutbildning om arbetsanpassning och rehabilitering
Arbetsmiljöverket, en introduktionsutbildning i förebyggande arbete, arbetsanpassning och rehabilitering.
Arbetsanpassning och rehabilitering
Arbetsmiljöverket, information och stöd om hur arbetsgivaren kan förebygga skador eller arbetssjukdomar.
Arbetsgivarens roll och ansvar
Försäkringskassan, information om vad som gäller vid sjukfrånvaro och rehabilitering.
Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting
Centrum för arbets- och miljömedicin (SLL), rapport om företagshälsovårdens metoder och arbetssätt.
Tester och verktyg
SAM – Självskattning
Arbetsmiljöverket, verktyg för att undersöka hur din verksamhet ligger till i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Kunskapstest i systematiskt arbetsmiljöarbete
Arbetsmiljöverkets kunskapstest tar ca 30 minuter att genomföra och du kan även välja att bara träna på delar av testet.
Övrigt
Mölndals socialtjänst har fått tid för återhämtning
Suntarbetsliv, artikel kopplat till podden i modul 4. Mölndals socialtjänst berättar hur man åtgärdat en ohälsosam arbetsbelastning och skapat tid för återhämtning.
Arbetsmiljöverkets hemsida
Broschyrer om arbetsmiljöfrågor
Arbetsmiljöverket, lättlästa broschyrer inom en rad arbetsmiljöområden. Ladda ner kostnadsfritt.
Suntarbetsliv drivs av de fackliga organisationerna i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting samt Sobona
Följ oss




Nyhetsbrev